Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
54 urkristendomen och nykterhetsfrågan.
han har å andra sidan gifvit den strängare afhållsamheten
det amplaste erkännande och ett det yppersta stöd genom
på-pekningen af den starkares plikter mot dem, som äro svagare.
I första brefvet till korintherna (8, 9) heter det: ”Sen till att
eder frihet icke må blifva till anstöt för de svaga”.
Närmast med hänsyn till kött och särskildt offerköttet, som
vissa samvetsömma personer ej ville äta, tillägges därpå (v.
13): ”Om mat är min broder till anstöt, så vill jag ej äta
kött i all min tid, på det att jag ej må varda min broder till
anstöt”. I samma bref (10, 31) heter det vidare: ”Ingen söke
sitt eget, utan hvar och en den andres bästa. Varen icke till
anstöt, hvarken för judar eller för hellener eller för Guds
församling.” Och Rom. 14, 21 heter det uttryckligen: ”Det är
vackert1 att icke äta kött eller dricka vin eller göra något,
hvaraf din broder tager anstöt eller förargelse eller varder
svag.”
Det första brefvet till Timotheus — vare sig det nu är
af Paulus eller ej — är för vårt ämne af stort intresse genom
den mycket omskrifna maningen (5, 23): ”Drick icke längre
endast vatten, utan bruka något litet vin för din mages och
dina ofta påkommande krämpors skull.” Uppmaningen
harmonierar med tankegången kort förut (4, 1—o) med dess
kritik af den askes, som förbjöd ”äktenskap och (kött-) mat.”
Intressant är detta ställe särskildt därför, att det visar oss en
kristen lärare, som är absolutist och därtill så sträng sådan, att
han anses behöfva en uppmaning från en äldre vän att ej frukta
för vinet såsom läkemedel. Till och med detta bruk däraf
synes han sålunda förut hafva undvikit. Häraf framgår med all
önskvärd tydlighet, att inom den kristna världen i första seklerna
funnos absolutister, stränga sådana och framstående sådana (då ju
1 xaXov, ett vanligt grekiskt uttryck, som egentligen betyder
vackert, skönt, men vanligen äfven innebär något mer (godt, rätt); i
den nu gällande bibelöiversättningen är det öfversatt med rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
