Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAULINISMEN OCH RUSDRYCKERNA. 55
adressaten är att betrakta som lärare). Huruvida egenskapen
nykter (vrgpdXeog), som föreskrifves i 1 Tim. 3, 2 för
försam-lingsföreståndaren, är att uppfatta i betydelsen af helnykter,
är så godt som omöjligt att afgöra, då ordet brukas i nästan
alla de betydelser dess svenska motsvarighet (nykter) har:
alltifrån betydelsen absolutist till den figurliga betydelsen andligt
nykter, betänksam.
Hvilken än författaren (eller författarne) må hafva varit
till de öfriga s. k. paulinska brefven, så vittna dessa bref i
alla händelser om tro och uppfattning inom kristna kretsar i
den tid, hvari de författats, hvilken under inga förhållanden
kan sättas senare än c:a 200 e. Kr. Och för det syfte jag i
detta sammanhang fullföljer, att uppvisa den äldre
kristendomens ställning till nykterhetssaken äro de således lika fullt af
betydelse. Några citat må därför äfven från dessa bref
anföras.
Ett intressant ställe, ofta citeradt och vanligen användt
som försvar för måttlighetsdrickandet, är Efes. 5, 18, hvilket
i svenska bibelöfversättningen lyder: ”dricken eder icke druckna
af vin, hvaraf tygellöshet kommer”. Denna öfversättning är
riktig, men kan dock bli en smula vilseledande, om det gäller
att mycket noggrant pressa andemeningen. Det grekiska ordet
ge^voKogat kan visserligen betyda dricka sig drucken, berusa
sig, men betyder äfven i allmänhet ”supa”, ”festa” (se t. ex.
Herod. 1, 133) utan att den fysiologiska verkan däraf, som
heter rus, nödvändigt] behöfver anses ingå i begreppet.
An-märkningsvärdt är vidare det lilla ordet hvaraf, som i viss
mån kan bli tvetydigt: man vet ej, om det betyder af herus
ningen eller blott af vinet. Närmast till hands ligger ju för
den svenske läsaren att fatta det i den förstnämnda meningen.
Men grundtexten visar, att det kanske bör fattas i den senare.
Stället lyder på grekiska: oi’vw, èv w åortv
doama, hvilka sista ord tydligen närmast betyda: i
hvil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
