Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TATIANUS.
57
turer. Så uppkommo flera sammansmältningsformer mellan
dem och kristendomen, exempelvis ebioniternas sekt och den
s .k. elkesaitismen.1
Denna rörelse, som var af teosofisk-mystisk art, upptog
ur judiska religionen vissa af den mosaiska lagens föreskrifter
samt ur kristendomen tron på Kristus såsom ett öfvernaturligt
väsen, men ogillade en stor del af de inom kristna kyrkan
småningom kanoniserade nytestamentliga skrifterna, bl. a.
samtliga skrifter af Paulus. Däremot ansåg sig sekten äga en
på mystiskt sätt uppenbarad helig urkund. Kött och vin
voro inom denna sekt förbjudna. Ännu kvarlefva i Persien
urgamla, sannolikt med de ofvannämnda sammanhängande
sekter, kvarlefvor af fordom där verkande ”Johanneslärjungar”,2
(”zabier”, ”mendeer”, ”hemerobaptister”), som af asketiska skäl
förbjuda kött, rusdrycker och t. o. m. äktenskap.
Äfven hos de likaledes asketiska, ehuru mindre
fantastiska sekter, som kallas montanister (efter stiftaren, Montanus
från Frygien) och gnostici (af grek, ordet gnosis, [högre]
kunskap) finner man sympatier för afhållsamhet från vin. Dessa
riktningar, besläktade med den förut omnämnda urgamla
Zoroasterläran i Persien, lärde nämligen i allmänhet, att
människan skulle genom sträng askes, genom att döda sin
sinnlighet, rena sig för inträde i det från all materiens besmittelse
fria ”pleroma” (de eviga andarnes värld). Olika personer af
dessa riktningar gingo dock olika långt i konsekvent
tillämpning af grundsatserna.
Bland de strängaste gnostikerna märkas Saturninus från
Antiokhia (omkr. 130 e. Kr.) samt Tatianus (härstammade
från Syrien, verkade som vältalighetslärare i Rom och blef
1 Så benämnd antingen efter sektstiftaren (Elksai?) eller efter
hans härkomstort, byn Elkesi i Galileen, eller slutligen efter de
he-bräiska orden chel kesäi, som betyda ”den hemliga kraften”.
2 D. v. s. Johannes döparens, den abstinente nazirens (kanske
i esseersekten invigdes) lärjungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
