Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 EORNKRISTENDOMEN OCH NYKTERHETSFRÅGAN.
där genom påverkan af Justinus Martyr kristen, t 174). Den
sistnämnde var den mest afgjorde och konsekvente absolutist.
Han fordrade, att den högtidliga aftonmåltid, som den kristna
församlingen firade till sin stiftares åminnelse, skulle frigöras
från hvarje rusmedels besmittelse och yrkade rent af, att vatten
skulle därvid användas i stället för vin. Tatianus fick ganska
många anhängare och den af honom bildade s. k.
”vattumans-sekten” ^oonuQaaTaTat, aquarii) fortlefde åtminstone in i
fjärde seklet.
Ännu mer utbredning vann manikeismen, som fått sitt
namn efter Mani, en man af persisk magerfamilj, som
blifvit uppfostrad i Zoroasters lära men tillika i ungdomen
påverkats af de ofvannämda zabierna eller Johanneslärjungarne,
hvilka framför Kristus ställde Johannes döparen. Han
öfver-gick sedermera till kristendomen och blef presbyter. Såsom
sådan sökte han sammansmälta sina från skilda religioner
erhållna intryck och traditioner. Detta ådrog honom emellertid
exkommunikation ur den kristna kyrkan. Under ett växlande,
af förföljelser och faror uppfylldt lif genomreste han vidsträckta
delar af orienten allt intill Kinas gränser, gjorde bekantskap
med buddhismen och gaf sedermera som resultat af sin
lifserfarenhet och sitt tankearbete en bildrik, poetisk
sammanfattning af sin lära i boken Ertenki-Mani. Oförsonligt förföljd
af de persiska magerna föll han ett offer för sin mystik och
dog martyrdöden år 277.
Det tillhör ej uppgiften för detta arbete att i detalj
redogöra för hans lärosystem annat än så till vida som det står
i sammanhang med ämnet för vår framställning. Det må
därför vara nog sagdt, att Manis lära liksom gnosticismen
utgick från den dualistiska uppfattningen af materien såsom ond
och människan såsom ett af goda och onda element samman
satt väsen, hvilket hade att genom hård kamp mot de
mate-riela elementen och drifterna rena sig: medhinnes ej detta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
