Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Reformationstidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 reformationstidehvarfvet.
rättelse af ett för tidens vidskepliga skaplynne synnerligen
betecknande slag. Den handlar om några underliga tilldragelser,,
som författaren uppgifver hafva passerat vid riksdagen i Trier
1512. Dåvarande tyske kejsaren, Maximilian, hade vid detta
riksmöte låtit utgå några stadganden mot dryckenskapen.
Detta den kristlige härskarens tilltag förtröt, menar
författaren, den lede afgrundsfursten och "vid ändan på samme
riksdag” — jag citerar fortfarande ordagrannt, men med nutida
stafning, den svenska öfversättningen af 1658 — "är en
djäf-vulsk post (— postförare, postiljon), hvilkens byxor voro
häftade vid rocken och förde en vinflaska, men kläderna och
hästen voro all svarta, sent om aftonen kommen ditridande och
hade en stor myckenhet bref från de helvetes ständer till alla
drinkare, hvilka bref aflämnades, förskräckeligit att säga, i flera
samkväm och gillen samma kväll." Därefter anför den naive
författaren, huru många personer som kunde intyga
sanningsenligheten häraf, på det ingen skulle tro att berättelsen vore
hopsatt till menige mans förvillande. Själfva brefvens ordalag
— de voro alla af lika lydelse — äro också återgifna. De
börja på följande sätt: ”Helvetets, Satans och hans rikes
ständers sändebref till alla drinkare, gifvet uti vårt
församlade råd under vårt stora flaskesigill på första dagen uti
vinmånaden år efter vårt regementes begynnelse 5472.”
Innehållet i detta af någon hänsynslös skämtare sammansatta
"sändebref” är några vänliga råd till drinkare och vinälskare,
huru de skola gå till väga, då det gäller att förleda människor,
i synnerhet ungdom, till att dricka. Råden äro mycket
noggranna och detaljerade. ”1 fall”, heter det, ”någon har gifvit
löfte att icke dricka starka drycker” — vi se alltså att
nykter-hetslöften förekommo äfven på denna tid — ”då skall man
gifva dryckerna andra namn, som låta oskyldigare”.... ”Om
skriftefadern vill taga löfte af Eder att icke dricka” — ett
ganska godt vitsord om det nit, hvarmed reformationens
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
