Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - b) Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virdaland. - 45
mit (be)rczden mode updroch ik sampt mitdeisrbar Man den
ne andere Ritter to deß Slotes bel)off. Annu 1498 sirefs på
Rügen: Wij Priorißti to Berg bekenne, dat urtfe trirdersate in
synem gude nn erwetnark — — — J ett K. Chrrstrrttt l:s dr-
plottt af 1466 heter det: oetk feltolen alle deße unfe Erwett apene
Schlöte ttnd Bör·ge. Ock fcltall de erbemelte broder alle de
breefe, de Wij ehrrt befegelr hcbltett, late-s unversumet und
blywen uuse Schlötett .. . J Virdasptåket,l)eter det också
Schlöte och Bösrga. J Grimms TyfkaSägner, antecknade på fol-
kets dialect, läses störtede sik —- löp dermit trä buse — får-
de (futterte) — flitigste —- öwer — då — ropen — bliwen
— förr —- nu paßt upp, wentt ik in water ståt-: un et kümmt
blöt, dartn mot ik tvcg, kümmt tnialkc . . . He slög int wa-
ter, dä kroantm kene tnjalke. (P.280). Mart jemföretvidare ur tyska
fornsirlfter, anfördtt hos Grintm: betan und struten helliwiei (?llt
Sax.) eller hellevite (Angelfar.). in afgrunde gitn (v. 564.
465). Tod fkrch. grinrme, Jemför Kyrkgrirnmen i Wärend,
den först i Kittkgåtden nedlaggde dodc. De Tyskrt Påskkarrittgar-
ne anklagades ha abrenuntierat frätt Christendomen med deßa ord:
"l)er tre-de ik in ditt ncHt und vet-late unsen Hme J. Chris «,
eller-: ik fate (t«attar) an difen witten stol« und verlate unsen Her-
re got. (p. 608) Teiatrog (degträg) p. 610. ic. Prof. E. Fries
har anmärkt, att de Sntåliindska folknamrren på tvexter oftare öf-
werensstantma med de tyske än med de swenske. En Tysk förstår
lätt bntarottr fråga är, när han hör omtalas iordbar, kröfen o.d-
tnen icke, då det talas om smultron, lingon m. m. Till ett
ytterligare betttis för den närmare slagtskttpctt mellan en mängd ord
uti de begge Hstersjokustforåken, an mellan deßa ord och derasmot:
froariglpeter i den fusk-vika landskapsdialeet, hwilken huftvudsta-
betts läge och de första skriftställarttes, särdeles Bibelöftverstittartres
Söderntartlättdsia orl) Nerikesilr har upphöjt till grundläggning for
mört lkrifrspts8k, wilja tvi slå upp. fafom inför nyårsnyet, t« ett
framför oß liggande tysit lexicon och fe till, om ej folkets språk i
Wiircnd har beslägtade men i fkriftfwensitrn oantagliga ord. .Wi
läsa Sebttteiß (ltloo) oclt minnas schwett kot«f (ltlookorf), schwu-
ten (wid slagtning: blodet), Schlabben (fpil1a på sig) ——fchlab-
ba; Schlattk (fmc·jrt) — schlankigz Schneiden (aquistr1) —
scbnåjaz Schnufseln (tala inäfan) —- srhmtfflaz Schöpfe
(ett karl) skaffa, o. s. tv. Sä torde det utfalla hivat-
ltelst man gör forsökct. "Gif mig en schweg", hörde tvi nyß ert
Sittåländnina friga, forn uppsatte en gärdesgård, och mil-le ha en
grott (Zweia); lnvarwid wi tvoro fullt öfwertygade att uttrycket ej
roar ett fremrnandc ord i folkets språk. Men tvill matt utförligare
gå till wåga, fä hör jettrnfbrelfen ske med plattyskan (nedcrkt)skan
uppsiigen till skriftspråk (Hollandssan) fatnt angelsaxiskatt (man
wet, att Aitglo-S.trartte kommit fräst Ostersjons fodra kust-
stkäckor). Wi ttvifla ej, att deßa språk bättre kunde ettdcls flir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
