Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - b) Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Virdalantx
stäs as Värendsbon, ån Jöländskan, hwilket språk gemenligen an-
tages, såsom ett gemensamt sortispråk för alla de Skandinaviske
folkstammarne. Denna mening torde wara "lösjordader", sidan
andra "monarchier" börjat ramla. Dä en Oden antogs som mo-
nark öfwer hela Norden, paßade blott att ge hela Nordens befolk-
ning ett sprat. Men när ej ens "Dan och Nore och Swen" län-
gre sa regera sina tre riken i fred, torde Jsländstan es längre kun-
na påräkna att oundersökt hetsas för ett allherrskande scrak srjn
Roskild och Kalmar till Midnattssolsbergen oswan Torneä ot-
Hekla på Jöland. «
En lik-gne- Tlseotieea, skrifwen wid den tid dii Bräwallai
slaget stod, således ungefär wid den tid,dä wåra Eddas-inger anses
ha sätt sin närwaeande pregel, må ett ögonblick bemärkas. Man
jemnföre (ur jragmeyeta Thea-isen version-be autistiskas-nm E-
vas-galit Matti-agg eri. Maßman, Wien 1841): knim diin bet-
ti enti ganz sa dinemo hels (an—-namma dirio bädd och gän-
ga till dino hus’): sorlazzeno dhir uuordant dhiiio suntea
(förlåtna warda dig dina synder): frambringit — —- niderfeal
— framtragan — framadi — grapehus —snelheit— Bru-
rigomin o. m. s. och Anglosaxiskan: t. er. Bisceop skyl bebeo-
dan tham mæßeprysttim that hie beodaii tham godes folie
that hie sunnandagum and moeßedagum godes cyrican ge-
orne gesecen med språket i Virdaland t. er. Besköpp sa behö-
da Meßepresten , dö han dödar Gus fölk, da de söndaar å
meßedaar Gun tjörke gerna besöka. Detta kunde ju ännu
tagas söe en corrumperad Anglosarisk dialekt. Huru mycket begrip-
ligare år ej sök oß detta gamla tysta och detta Anglo-Saxisia språk
än den Ulsilas, som man nästan räknat till wäk litteratur. Man
profrve sin sprötinsigt t. ex. på Joh. 6: 10 i Ulsilansta Evangeli-
erna: Ith eig at hauja managamma vis andin in thama
stada tho silusna anakumbjaa gata -videdem fimf thu-
fundiös vaire inuh qvinöno jah barna. Meri ej blott «Gö-
tiskan" är swarare sök oß att förstå än de språk, som talats på
Germaniska sidan as Ostersjön såsom sorntyskan, plattysian, an-
gelsarisiaii. Islandskan må as den oliirde jemnföras- Wi ansöka
Dek ställe, som nu söll upp, dä wi slogo i Edd- sak-mandat-
bimts F-·6da:
Litilla sanda, Smä äro sandkornen,
litilla saeva, smii äro wattendroppae,
litil ero goth gumaz små menniskornas tankar.
thwi allir menn Jcke wordo
ur tho—t iafnspaeirz jemnwisa alla.
hol ber avld har. Hwart sekel blott bär en man.
Havamal 54.
Huswudsakligen wägledda as den goda inledningen till «-
mswlarfeem kaksmulor-rem af G. O. Hyltfn Cavallius (UPf-
1837), må roi anmärka ett och annat rörande uttalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
