Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - b) Språket - c) Virdarunan eller Virdarnes skriftecken - (1) Ursprunget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Virdaland.
s pli samma sätts plaß (platö: Engelsia place).
v uttalas stundom som b. Botnin, BoteralVotuin, Votera. Rit-
nan B gällde för b och v.) -
w uttalas likt Eng. wh, der wi skriswa hni.; men som w der
wi skiisiva blott w. Se ofrvaii.
Det anförda torde göra tillfyllest, att wisa den i slika ätti-
ncn heinniastadde, att Virdaspiäket sannolikt har talats under sam-
ma tak med ett germaniskt språk, tib. sednare än Jåländskan d.
ii Norrcena- d. ä. Sweaspråket. — Kanfke förnrä tvi härmed ock
wäcka håg för utförligare undersökningar-, huruwida ej Anglcr och
Saiare i den tiden bodde nära det tjäll, derundei Virdar och Ger-
maner talade samma modersmål.» Hwarifrän deßa Germaner as
Nedertytka språket kommit till Osteisjön, få tvi upplysa i föl-
jande kapitlet.
e) Vikdarunan eller Vikbornes skriftecken-
(1). Urspriinget.
Wi se att upptcickteii, det lika werktyg finnas hos wildatne,
som deße jordsynd, tvi uppletat femte urnorna i wära fäders graf-
war, blir för många ett bewis, att wära fäder befunno sig på
samma linea, der Eskimäerna nu äro, tills de allsmäktige , likwäl
så föraktade, munkarne i en blink införde allt med den latinska
meßan i landet — bokstäfwer, jern, hus, lagat-, ja allt hivad
prisas kan-
Undek det opinionen atom hafdatecknarnes lilla hop tager en
slik wändniiig, är högst äswentyrligt, att framträda med en mot-
satt öfivertygelfez men det måste ske.
Wi så längre fram upplysii, att der är på urknnd grun-
dadt skäl att antaga ett phoeniciskt nybygge i Norden, 120 da-
gats sjöiväg ofivan Englands södra udde, aulaggdt 500 års.Cbi-.;
wi fä då meddela uppgifter om en Greks besök af ett dylikt på en Nor-
disk kust ett sekel deicfter och hivad mera som sprider ljus öfwer
denna fråga. Att desza Phoenicier tkrefwo är wisin att de
såsom handlande måste utösiva ett bildande inflytande på fina gran-
nar, war oundgängligt. Kunde de sprida bokstafsfkrift ut på O-
stersjökusicn?
Ho kan neka det möjliga? Meri hivad swaia iirkutider?
Rembert skriftvek: — — evem Ulee-ris resek- mmm mores
fpsoyeem elekjbsiymlis art Seyeiiissimmn revers-· smet 424g7-.eteim.
J stl-nia Ofws. Thiäii tidh Gudz thiänare Ansgar-iris os
hans kamp-er herde warit i Swerike halftamiat aar, toko
the sanna bewistiiiig oc konimgseno bref, som ban timgla-
dhe med sinne egl)ne hand oc foro sus igheii kil tk)än CTle-
gha Förstati Keyfar Lodovicimt. Noten i Upsalaeditiotieii ar
7wtß i sitt sittlte."" «De-for-malis" (med hosstszkk wanformade
af den kungliga handen) betyder ’Ifo»»ate«s". Bokstäfwekne
hade blifwit formade af Mißionärerne sjelfwe och så wanformas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
