Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - c) Virdarunan eller Virdarnes skriftecken - (1) Ursprunget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitdala nd Ai
de genom ett kungens monogrannn. (Betz-get blcf på dettei stitt
bm sjelfgiswet!) Slikli textförlnlttringar kaii blott fot-domen
föranleda Wi ha rederi aninaikt att ett bo make wil ej kan
inanionnasz ty hwilken fotm det titt l7.,it sii är bettet hittasonneik
Nu trera tvi, att redan åts 641 Stlawiske Clirelmter kunde
teckna namn under ett bres till Påfnun Kejsitr Lieracliiis inty-
gar, att Sarniaterna hade en egen skrifkonst. Meii Stlaweenas
äldsta skrift kallas Bukwitza och de inskreiiito sina tankar i bok-
triidgtkittttor, liksom Jansaerne gjorde inför en Arnes kaoli- SM
anmäld dsi atttwitlit, attSllaweme hemtat sitt Xokrwstt il iii ett
stam, som talade skandinaivisktgermaniskt språk? Menlikwal skn lle la-
tame ej sjelswa kunna (ocl) der till cii Finiinc,l)nsai«5 namn hållet-is
as kunna, ocli soni, enl. Niksmal, skullekmma justriinor) hivad
de inaktat lata Sklawerl Skiille ii de råe Slliiiveene kunna
runor, men ej de Skandinawiske Vireaer (Vamnk5boar), lxv-Elke
de hämtade att npolmfia sig?! — Motme annars iunopherbkssls
txlliimpab K. Björns runbeef till szjl«. Ludwig, ej har sin grund
iivillfatelsen, alt tiinka sig Birea i Steen-ske-? Iltt Uesalaiui
not-ne, inhnggne på runstenar som snart sagdt en lnvar kan
läsa, äw yngre och isfmerhnfivnd inaä i Clnistna tiden, har
warit oemotsiigligt, alltsedan kritiketi upplyste sitt hufwud. Soln-
ligli ha detfiire antagit, att runoena i« wi- de tsk-nu tillhöraslelb
iva ofweisgångstiden mellan hedniskt oeli Clnjsnt tidehvarf. Un-
dr«1 ha wäl funnit det oiintligt, att hedniska s’ 1·: itteckeit just då
skulle bli aniviinda nied besked, nar man lärt kanna de Cl)iist:ias,
ont de förie nyß feiut uppsunnik ii oct) sijled is ej tillherde folket i
sötchristlig tid.
Oredan har siii mesm a nnd i det antagandet, attllpsalnssnk
le waea all Notdisk tulls ocli enl. inö inkalla zxast Siv-knackas
be byggande är yngre okl) de tunen-, Invnla det annuinttjs, sil lv-
des kunna wari. just de, till lnvilka oboens ci sikt clntakteikene hun-
nit utweckli sig i det sista hedna tidel)n)aisw-t, siiljei ej deras-, att,
det ett aldre bebyagtnde skett, aldtc innoi jtt tele kunna finnas .
Weil twistas om Eliunemo -insi«’iiit«n-i attir. d i natur eller lenst
men som lika cltarakteret, med de d i ur ls ndeinnoi uttaena- il «-
ms annorstädes liing thersjonst lii andet, li oi mat nndusekin ni
ej pli läsarens opinion oin Nuneino ·)
’) De som anse Elin-Remo flankerna otemm etxiiistoieci«l-, toidel.i.i·zi.1 frank-
fot sig Gefeiiii Mometii Phoe.i of) kli tik-mo og Ilitnrerixc af Finii
Magnnsen, sal-. -.
Ny Smålands Bielkt«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
