Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - c) Virdarunan eller Virdarnes skriftecken - (2) Runurkunder i Virdariket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Virdaland
att Karlevlstenen är rest oskott ett Sibi Utha son-Siblte Othats t)
son) — möjligen as samma slägt. Friakett Götar, kungen i
Swerige, obekant söt charne, torde wara en as Götalandets
kungat-
N:.r 2. öswersätta tvi ester F.M. Sten denna Thorleif sat-
te. Högg Tufttte Kla(u)fa kanske Hla(u)fa. —
N:r Z. flyttad« frätt nät-trakten afkyrkan till kt)rkpotteni2lrings-
as (dett not-ka). Ar astagett i Batttil n. 1001 och utgör fig. 3
på Tab. lx i Runemo og Nunertte. Liljegrett anför blott,
att runorna ato stvårläsligm F. M. ansök R. o. R. p. 653, att
dett är anbragt på ett otttts figur, att bokstäswerne atso wandc ttll
alla kanter; att mellan ormens böjning ses ett angelsaxisit h, och
anmärker att bindetunan p och ß samt D, som ock fdkekont-
ma i gamla ruttinskrtftcr, kan låsas fram och tillbaka, gifwattde
samma mcnittg — ett slaas böner, sotat ansågos särdeles krastige
(jntst«. l. c. p. 380 oclt 065). Han företager ingen tvidare lösning
eller los-nitto. WC borde derfore bastva tillbaka; nten dristit tvaga
försöket. Wi sötutsktcka den anmätkntngen, att då bitxdetttnor an-
wattdes, ordningen ej iakttogs-. Sä ställdes bokstaswerne ester
störsttt beqtvämltgl)eten, då man sammanband latinska bokstäftver
t. ex. Karolus i ett enda k o. s. w. Litera- Ztemexmk, trasts-
Fosc·tce, Stupt«uttor, 1Våndruttcr, anslöt-da i runolärome, sak-
nas ej har. Denna runsten är tydligen från Christtta tidm, ty
frän sjelfwa wagnett katt matt, åkande intill kyrkopoklett, då matt
förstår att bbrja från ormens hufwud, som här ar till höger, lä-
sa: i gned fotg, dettvid ett barn katt söt-stå att Gttds fegd ar
ifråga, således minnes-sten östvek en som stupat i eller wakit med i
kotstägett«, waresig wid Jotsala eller Fin- eller Lifland, deßa fegder, som
tillställdes wid härskriet: "Gud det will! ("Deus le v()lt"). Wet
man, att 2 p kunde bindas tvid ett sikts och stsdatt stl uttagas att
meningen åtet«kont, så år iddi lätt last som didi (tppi) oct) följ-
aktligctt slutmeningcn giswett: dödde i Gads fejd.’ Namttet äter-
stär och derom blifwer ej sa lätt att komma ofttteren6. Wi låsa-
Erfthu Httfi Batlrg, lemnande oafgjotdt om han lyctatArftlJtt-
hqu Varing eller Arfthu (Attvid) och watit an(d’,i — hofde
— bfwet Vattttgar. Wi weta att ett Knaphofde ") omtalas
i tvär historia, tvid samma tid, då kung Knut i England efter-
bildat Kejserligtt lifwakten i Mtklagärd under en ltoftvidstntttl J
en läsning, wi sett as Major Ennes och J. E. Lager;tett,
war dct ot«d, tvi läsa som Varng, låset sont Birnk. Hwad
Varang — Bang-ys- — betydde ar redan utredd
Ttvä eller tre tnnor äro ensamt tysk-;tttg.«ls.:cl)fiska. ds- (HA-
gle) sasom H frantscsr ttsi at- dett cndtt som ar ensamt Upsaltsh
’) thats Jarls runsten på Oland hat-, enl. Tlhlqwsst ett ’«’Ulsiltnfk«t"
L) t Otttt. Menas Ulphilaö Odil, så ar det Blekinge-thman O.
Ol. Histor. I: 4-"t, stö.
") Alf Knevett-Stvetttter. Derttf Knap-adel, lagra ätt Milnes-, Riddare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
