Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - c) Virdarunan eller Virdarnes skriftecken - (2) Runurkunder i Virdariket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Virdalcmd.
nolikt, att den först i Christna tiden skulle tilldemats, om dett ej
förut ej funnits-. Jngen kan deremot neka, att ju deßa runor,dem
wi kalla Birdarunor, tillhöra en hednisk period, blott sallatt och
uppblandadt anwända, der en Cdristen tid är i fråga. Htir ärv
bewistlt sök Hedlliska emot, från VentmtiiFotstunali i6:te seklet till
Remberts i 9:de (dä han talar om k. Björns på Haga dosor-tre-
vade) alldeles oemotscigliga.
Wi anse föga twifwelaktigt, att deßa runor lärts under um-
gänge med Phoenicier, Celtiberier rn. fl.
Brist på typer gör att roi blott bedja granskareit lägga fram-
för sia Gesenii Alphabeter i Montiin. Phoen. och Tyska runorna
hos Grimm orl) de osrvansiående Blekingsrunorne. A torde bil-
dats, dti vokaler blefioo behöfliga. B är likt med B hos Gre-
ker, Umbticr, Samniter och Romare. C cir tydligen det Cisltiberi-
ska C, en efterbildning af det fornphoen. som gai Westra Europtt
sitt C orl) Grekerne sitt P. D ar gemensamt nästan i alla phoe-
nitiska dotter alfabeterna. Detdnbbla, der Doråkas med halibägari
ne, mötet- hos Hrabanus och 5 andra fornlyska rnnrader. E likt
ett latinskt M, trassadt hos Jsidorus, Hrabanus m. fl. torde ock
uppkommit wid behofwet att bilda dec-ilen F.— se det sista Celli-
beriska aleph. H. är fullkomligt det Celtider. H. J likaledes
Celtib. J; likaledes aro l, n, r, s (schin) och t Celtiberiska med
föga ändrittg. O är det Celtib. blott med de nedre linierne ut-
dragna.
Så småningom ökades deßa hos de Enropeiska folk, som för-
de handel med Phoenieierne. Wi upprepa äter tvärt medgifwande,
att de nära Polcirkleti boende Swearne kunna bit bibehållit sina
16 nästan stidatia de befunnos i Grekland wid Kadmi tid, såsom
en dold, hemlig skrift i en druidschola, tills Christendomen kom
och löste folket både fråii iruktatt for oeb tron på den enkla runans
magiska kraft. Nu spridde hon sig utom Odinscultens lärda strä.
Då Erik Segertålli 14 år regerade öftver Danmark synes hoti
der ha uppstått och i S. Siverige, efter detden skrifkonst,Thani—
Dani, Tyanithdyrkarne fordom egt, torde i det mesta ha blifwit
förgäten. Genoitt detta interregnuin ha "Fiinbultt)rsrunor« —- de
äldre runor-nr — bliitvit så swårfattliga att Finn Magnnsen egent-
ligett först för-natt läsa denna rnnskrist.
Wi nämnde, att spår efter Birdarunananträffats-, twcnnciUp-
land och ett i Södermanland. De böra kanske har bemärkas.
N:r 5. Krogesmstencn i Upland,n.581 iBautil ecl) n. 2055
hos Liljegten, olasett af denna sednare, läses af W. Griintn
Thorvisi roinor, der han tager Thor-vist för ett namn. Ftnn
Magnrtsen anser bundna runor wara anrvanda och loser dein till
Lei PR Vilti roinor. Oi är Värendska diphtongen. Som
en äldres inskrift ar bekant: Thor vigs runor-, förmoda tvi att
deii samma tanken har är uttryckt. Ar det som antagetsI för s
af Gr. och lt af F. M. ej 2 celtiberista g? Jemte står en inan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
