Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - d) Nederland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Urminnen.
ta, att ett fell, som titbreder sig, ej gerna, ont det bor wid en
od, derwid öfwetrifwrr flodbrädden och gislver sig in åt okända
Zogrir. Häfderur intyga det om Geterne. De hade tvarit Gre-
kernas grannar i deltas urtid och då ej ansedde Grekerne under-
lägstte i bildning De astägsna sig, men Grekertte känna dem,
äswett då de hunnit jernte flodlsrädditr till ett has i wester, såsolrt wi
snart få se. Limgt före dett stora soltwandringens tider· se tvi Ge-
tiska stannnar wid öste Donau. Men redan i J. Cresarö tid kal-
las stammarne wid ösre Donan och nedre Rhen Sverser ochMar-
komanner —- lsergsfrle oci) grimömän, de sednare med sina Mar-
komanniska runor-, lika de Blekingstrt. Deßa Svevi utiniirktes,enl.
Tacittts genom npplsindandet as sitt myckna och långal)8r,hwilket
isynnerhet de förtjänte prydde,jemte detde derigenorn wille synas högre
och nier lvördnadöbjndande (de Germ.38 kap-) och om Götherne berät-
tas, att de satte hiigsta wärdet pä titlett Capillati, (härrike),
soin ofta genljöd i deras sånger (Strinnhol1n 2:» 47). Will ha-
de Götherne elt gåtig fördriswit sina Alrnnor (Olrunor), men det
ivisar, att de då hade haft dylika. Att Sveverite hade dem allt
sratngent, få tvi snart lära känna. Ctnellertid är wißt, att tvi
wid ofte Iihetr träffa ett språk som är långt mera likt Skandina-
vista språken än andra fremmande idiomet-, en sannskyldig lånk
mellan lllsilris Göthiska och tvära Nordgötars sprak.
DTD-i böra ej glömma, att grekiska och latinska Medeltideng
författare liiwäl ej lika benämna deße ändpunkter på Göthlinietr
Forsa-, Golhi bo i söder, men Pat-koi, Gutae ittorr. Wi skil-
th detti i Göther och Götav.
Wi ha oswanför lvisat, han aflågsen likhet Ulfrlas gothiska
har med tvära Götenes eller gamle Vikingars språk. Ma lvi nu
jemnfora wart sprak med tscedertylkain 1234 strcf en Belgisk
författare wid Rhen-
Ujen wille zeggen, dat in dat clooster, Man tville såga, det
in i det kloster, darr nu den hooghen Otttaer statt, dat darr
der nlt det hong Altaret står, det der eeii boom stont vari te
vooren, daer ett tråd Eli-) stod från tillförene, dec de goede gra-
ve Bondin, Keyzer van den gode grefwen Balduin,K"ejsare af
Constantinople, angehrmghen was. Constantinopel upphängd
tvardt».
An i dag bibehåller Hollands språk, ett uttryck för ett flärd-
feitt, arbetsamt och renligt solk, en större likhet med tvärt tungo-
mål MEI, ätt detta har till språk, med lnrsilkae3· egare wi tvaeit i
«) Mari erlnre sig: wckf—bom: tvås-mid-
") Wi ha förrrt bemärkt likheten mellan lattysktttt och Virdaspräket.
Ltlkhetetl mellan Plattyskait och Holland all är ädagalaggo blott ges-
ttom det kända förhällaridet, att Tyska köpnttttt brefwexla med Hol-
landska på Platenser Som Nedertyska skrifter rito högst sällsynta
i tvära boksamlingar, mö några prof sluta denna mint-.
In de dnnre ced: i den dyra tiden. Koning C. met zsn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
