Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet - 3 §. Kände Romarne wåra kuster?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnen. 115
i Norden? Seeaf-tm,)tl)en kan smärligen wara blott en phantasi-
skapelse, med deßa egendomliga dragen och desza inre motswarig-
heter till stillringctt af 0m maritima stel- rure kynnens-lx
Anglerues uttryck om Scani, Seandea, och sammanlänk-
ningen med Longobarder göra, att man ej ända upp till Norge
kan förlägga landningclplatsen Men när mindreiSkane, men dere-
mot i Finweden och Wärettd flera de omißkänligaste sägner
och folkmeningar foran förklaring i dm eult, Himileo införde,
anse tvi rimligast att antaga, att kolonien stannat tvid de floder,
som gå upp i Finweden, således der man änttu på Codatti kust
kunde se jag-.- mtio komma från öga berg. ( allandsäs och
Kullaberg äro de ende ställen bär per tveftra kusten, om på Forsells
charta ha röd färg, utmärkande mellan 300 och 800 fot öfwer
hafsytan).
3 s. Kånde Nomarne svåra kuster?
J Aneyranska Monumentet säger Augustus: "classis kom-w- . . .
ad osäker extrema navigavit, quo neqric tet-ta neqrre mat-i elitis-
qusm Romanorum anle id tempns ridit-, cimbrique er . . .
clii Genmmorum populi pers legatos amicitiam meam ök po-
puli Romas-i petiessunt," i htvilket yttrande wäl dett mening
måste ligga, att romerska flottan seglat under Augusti tid wida
längre ätt någon nb. Romare förrtt warit till lands eller sjös,
eller «till werldens yttersta« och att Cimbrer och andra ema-
niska stammar der sändt till Romarne legater bedjande om fredligt
förbund. Vellejuo Paterculus talat« härom med ord, som uttrycka
ätt mera något nytt och omanligt: «Wid de goda Gudartrei utro-
par han, huru stom bedrifter utfördes ej följande sommaren (efter
Germaniei död) genom Tiberius Cæft11«. Hela Germanien blef
undersökt, folkslag besegrade af nästan ohörda namn . . . brutna
blefwo Longobarderna, en stam som wäl räknas som Tysk men
grymmare genom snr räl)et . . . och flottan, som kringfegtat
oceans oense-, kom nu, från ett förut ohördt och okändt haf,
upp i Elbe floden, efter segrar öfwer flera folkstammar och med
rika byten af allt, fot-enande sig med Cresarifka arnteen.« Plinius
Ulkkyckek sig: lude- lnmlæ Romanorum urmis cognikæ. Earum
Iiobiliszistia strecka-tik Fabrnia noslris eliciir a krusig sir-silim-
dinc sponte provet-icing och hade förut anmärkt, att midtemot
Gesmaniens haf lågo Gteßaricrna spridda, hwilka deny.nerre-
kerne kallade Electrider,derföreatteleetruin (bernsten)derbilraszren
yttersta af dem alla tvar Thule, pil lnrilten wid sommarsol-
ståndet ej fann-s nägotr natt. Se widare härofnsan p. lll.
När Romaren kommer ater till Clben och talar om att han
kringfeglat sin-« Oceani, synes all rimlighet wara, att det är
hethtt wid Intlands norra och öst-ro- steand, «s’i’«-«-—Coklis-
nas, han kringseglat, och när han det-på kommer i ett ohördc
s-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
