Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 3 §. Kände Romarne wåra kuster?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
och okandt haf, dittills alldeles obekant för Romarne, der ban
kunde tro sig tvara wid werldens gräns, så synes tvål allt skal
att antaga, det Roms flottor feglttt in i Ostersiön. När
nit Plinins omtalar att Romerfka flottan der träffade nya öar,
och nya folk och wet bestämdt, att den ena ön hette Austra-
via (Au,-«:r—n)eg?) och den andra Brirchana, bwilken bland öar
idcnna Oceanwar den utmärktaste, kallad bona af Romersla
soldaterne för fin likhet med wildbönans frukt, men att begge wo-
ro Gleßarier eller öar, som lägo så gentemot tyska bernftenslw
fren, att man ansåg, det bernstenen kom från hartsen i deras sto-
ra fru-skogar, så blifwer knappt möjligt, att med skål och förnuft
gå ifrått Hardonius och voti Dalins tanka, att Skandinavien och
deß större blir gent mot bernstensknsten äro i fråga. Ty att det
roar Scptentrionaliska bernstenskusten, forn art ägs för ursprunget
till bernftenen på den Tyfka, hwilken Romarne fatt begärelse till,
bekänna de fjelfwez saledes den de uppsökte till sjös sa tvål som
de förut och efteråt sökt den Tyfka på flod- och landtwägen (fe
Mannerts Cittleitung p. 100 följ. i Geogr. d.Gr. n. Röin· 4Th.)
Bartb,i Teutfchlands Urgefchichte, anser Burchana wara
Borkntn utan för Erics mynning, ehurrr han så ofta har mod
att bekämpa historicforskares fördomar. Dertill kan blott namn-
likheten föranleda, och det likwäl ett namn af Borg, som således
kart förekomma öfwer allt, der en borg funnits. Borkutrr är lik-
toäl ej ens nobiliestma bland öarne utanför Ems mynnin· . A-
melard, en annan ltten ö der nära, är ju större. Och orkutn
är alltför influten för att liknas wid en wildböna. B. erkänner ock
sjelf, att kålmn för tvår kunskap om Burchana alldeles ej är en
ordnad berättelse-, utan en hop af enstaka uppgifter fåsomiexcessp-
tes-, der således andra författares yttranden om samma ämne böra
noga begrundas. Alldeles orimligt wore wäl att förklara en se-
glatts utanför Ems i Augusti tid fafom ett stora-erk.
Ligger, sotn allt tillstyrker att antaga, Burchana iOstersiön
midtemot Tyfka bernftcnstuften, få måste en ö wara i fråga, som
Romerfka soldatertni kunde öfwerståda. Cn aflått ö derstädes,
med« bönans form, lnvilken man således sett twersokfrder —- år det
ej Oland med sitt Borgholms flott —- rninen nemligcn j.«rnte
hafwet, ett stycke från den ruin, som tvifar borgm, sådan den i
medeltiden war, intill deß i 17:de seklet det flott, som nit är dm
ståtligaste ruinen, blef uppfördt på berget, ofwan medeltidsbyggs
naden wid stranden. «
Men Burcharra war Platon-aci» Bremlmmd I) (Bo»px»-
or;). Och tvi ha fett, att Pt. kände Ostersjött ej så illa, när han
Unni-men.
·) Löfgr. erinrar dcrlvid otn Birkanåo. Kalm. o. deß st. 1: 28. Meri
Bill-chans kalkades sal-akta sck bön-m.- 1ikhet och sik da lik Oland-
fa torda ej en ormverling af namnen gjorts af Plinins och Anja-avla åt
Eovcaiid (enl. Othct) i Oster(sjotr).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
