Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 3 §. Kände Romarne wåra kuster?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unni-mixen 117
kunde t)ttra,det östra kusten af den större Scaiidii1-önläg under samma
longitud som Weichseliis mynning. Smärre öar afl å 2qwarrat-
mil tunna wäl omöjligen wara i fråga. TV Burchana och Au-
stkavia woro 2 af de 23 öarne, som under krigett blifwit kända
af Romarne. (Sä många omge wäl blotta Borkum utanför
Ems, om man will räkna slika oar som Borkum, hwilka mal ej
alla ännu hade byar, säl· ej med säkerhet namn.) De förste o»r-
den i Taeiti beskrifning om Germanien wisa frågan hän till O-
stersjön. Germaniens gränsor uppgiftvas wara: — —- — Cik-
tem Goa-amir- amäi"t, law- siyem ZX snos-lamm smuts-sa spa-·
tia sumpiga-ens, myser troget-TIFF Huss-sessions gent-Yuis ac seg-·-
5»8, th- äellzem apeime Som han räknar den septentrionali-
ske Oesanen frän Rhenens utlozop i westra Oceanen, måste dettii
ofwanstäende omfatta hafwet fran Rhenens utlopp till LEstr)i wid
Sarmaternas gräns, således ända till trakten omkring Düna. De
brede wikarne och öars omätliga rymder-, som deremellan äro att
märka, dä nyligen under sjökrig bekantbiisne för Romarne, som der
funnit åtskilliga folkstammar och deras kungar, ärv ord, som
wäl föga paßa in på små öar utanför Rhenan Emsens, El-
beneI, m. sl. mynningar? Fögii underwerkär att Romarne dä
ändtligen hunnit insegla i Ostersjön, så länge beseglad af Phoe-
nicier, men att det kunnat ske, utan att tvår stora Swenska halsö
skolat upptäckas, är glatt omöjligt. Och följdes efter gamla seg-
lingslg arne den Sk nska och Blekingska kusten, sä kunde ju Bes-
nan O and, der Borkholm äii är det förnämsta stället, ej gerna
bli osedd, liksom Birkanös naturliga hamn ej länge obegagnad
äswelr af de seglare, hwilkas berättelse upplyste Ptoloiriæris, att
den största och östligaste Skandia-ön kunde anses utsträckt i öster
till ungefär midtemot Weichseln d. ä. den Thska bernstenskustem
Det war neml. gentemot denna Romakne tänkte sik; sinna Bern-
stenslagren i stort, frän hwilka den tyska bernstssnen ansågs lös-
sliten af hafwet. Det loar således just detta motland, som war
dem wi tigare än öarne utanför Eiiis mynning och allt annat i
norr. ätt ej swagt skäl för antagandet, att Romarne, nu herrar
öfwer en så stor del as Germanien, kommit i förhållande till Au-
stravia och Fabaria säsoiic rannstater, med hwilka kunde wara
krig och fred, ligger deri,att amme Romarne ännui41de seklet hade,
enligt Claudianus, krig med Saxar i Thule-. Att Thule här
betyder Noi-den är tydligt. «Saxar i Tl)ule’« monne ej de
som woro bewäpnade med Sagar (namnet på «Amazoner-
nas« yror hos Strabo, XVäringarnes ckEzoaz-7reäexeeg?), sä-
ledeö just den stam, som egde den bönformiga stora (nobitissi–i;1 R)
ön i Norden, gent emot Bernstenskusten, eller folket Varank,
0) Otii Austravia — Ostriket — Ivar Smäländsia kusten gentemot Oland,
som ock ansetts för en ö —- etk af öjariie i hafioet, säsoiti aflägsiia läsi-
der fordoin kallades —- sä är dock begripligt, att den bönforrniga ön mar
tvida meta utmärkt (uui)ili»k), hnulket man lätt finner wid jemnsoraude
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
