Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 4 §. Odens ankomst till Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelbertlksiisig. 145
saxiska stamtaflor kunnat gå förbi nägm namn, som ej genom an-
dra minnen woro bekanta.
Dä Anglosaxarne 449 kommo till Britatinien, uppgafwo an-
f(ik«kkkk, enl. Bela font lefde på 600:talet, att de hette Hengist
och Horsa, Victogisles söner, sonsinier af Vitta, som war Vo-
dekis son. Att har många leder måste wara iiswerhoopade, kan
wäl anses ädalagadt derigenont att är 382 redan funnos Vodetts
orakler att rädsrägtt. Deron1 langre fram, då Lotigobardertie bli
föremål för tvår llpvlttåkksatlll)kt. Älbestsiccks trium limlitth som
skref i Frankrike 124l, wißte, att Odens ettlt hunnit till en Gott-
landn- jnsnlzh sokn låg mellan Daeien och Ryßland utom Nemer-
fka wäldet i tionde generationen efter Christns (Lib. l. 23). S.
Coliinibttnnö, död Glö, fann ännu i Schwabeit kvid Donau hed-
ningar soxn offrade ät Wodan,l)wilken andra kalltrde Mercurius. Wi
ega ej aldre sakra uppgifter om eii Wodanseult, eller äldre bewis,
att den Mercurii tult, Jul. Ccefar oct) Tacittis funnit i Gallien
od) Germanien, tätt namnet Wodtitis kult. För 2lnglofaxer, lik-
sont for tvår pros- Edda, iir han en besiätnd historisk person, sotn
raknar anor fan Trojakungar. (Stamtaflorne ses i Bih. till
« Grimniin D. M.) Han ar således utgången frän Troja minor
wid Rhen. Htm skiljes beståindt frän den gamle Solguden i de
hedniska böcker , som 980 funnes i Verttlam; men Ethelwerd en
engelsman i 10:de seklet, rensar, liksottt flere hans samtida lands-
man, eftersagda af Saro, att Vodeit bestämdt tvarit en kuttg
bland barbarer, som besivikit deras lättro, så att han erkändes forn
Gnd bland Daner, Northmanner och Sivenfkar, lnvarsöre kunga-
stamtraden mångensteides stelt flirtade med hans namn-—ettnamn,
som tvål skulle träffats hos Romerska sörfattat«e, om det redan i
Casttrs eller Taeiti tid hunnit att i westra Europa bliswa ett
Gndanamn. «
2ltt detta namn inkommit frän Osterlandet, att det är det
der urgamla och wiilbekanta Buddha , kan numera anses förafgjordt.
Nat- nämnes Buddha-namnet först i Europa?
Wi swara: ung-far wid den tid, då en Oden kom till Nor-
den med en reformerad Hypetboreisk religion, hwari alla lärda
nu läsa drag as en nästan wetenskaplig Buddl)aisnt.
Ulain känna wi både as kyrkans ock, philosophieng historia. Man
antager att hatt något ester medlet af 3:dje seklet dödades i Per-
sien; men full säkerhet har ej denna tidöuppgist. J Fabisjcii
Zihl. gecko. Vol. Vll. 316 finna roi ett bres af Mani till en
Seythianns, som skall ha warit en köpman, matt trodde Sa-
raeenisk, hwilken, enl. Neander, genom många resor i Asien, E-
gypten och Grekland ansågs ha forwärfwat stora rikedomtrr och en
förtrolig s«) bekantskap med oeientalist och grekisk wishet. Han
framställes som Manis lärare. Ar brefivet diktadt, så förswitmer
«) Det ordet torde ej för högt böra uppskattas-
Ny Smålands Besin 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
