Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - b) Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker fekelberäkttiltg. löss
ntströmmar som ur en agn-munn. Andra kallade honom- regnig
fal· Hos Vattern roar således himlen mera klar än mulen orl!
dimmig. Skytt, som kallas snöhopp hov Jame, hit-sitta tvål på
statsba- hade sin bästa l)andelsrorelse, kallas Vindslot bland Va-
ner. Enl. Wachters Gloßar. erinrar Fr. att slot betyder hivad
sonc flyter oswanpa ssiskrarnes flöte ar ännu deras gro-art BI-
nerna synas således genom god tvind sök seglixszz lnt hast mest
gagn as winden. Lugnet kallas hos Vatter Vindsiot, månne
Vinds111t, slut på segling? Annars lassss ock Vitgdzflot eller
Vind slätt d. ä. Windens flykt. Hafwot kallas Alltettt bland
Janak-, Viig bland Valter-, d. ä. ej ung(l)as-Jwag)Tt2lTa1-ttes
TVelle, utan wåg, Iyskarnes Wage (wigtstal); trol. tsnniirkandc
hafwetö gungande upp och ned snarare än "ytjemnl)et." Eldm,
slukarn bland Jaitar, förtararn bland Dtvet«g«.tr, härjarn i Hels
boning kallas också Vag bland Bauer, i andra rodd. Vägr,
mauan ej tVaIg, sottt anses härledt af of—arg, östverarg; tdatsg
betyder bildligt taladt slukare o. d. Tröd beskrifs sons bränsle
bland Jcittttr o. s. io. Baner kalla det Vavnd eller Vönd. Mon-
ne ej det tyska ord, lnvaras i Medeltidens latin Tenda uppkom,
betydande ett stycke skog, uttvist till utlntggnim, luraras sedan
Vendus i Uu Frcsnes Sivs-Ent– betydande ett stl).ke land? De
olik.1benätmtingarne wisa, att Jättarne nu blott lschosde falla
skog till bränsle, men att Vancrna rodjade sig ännu t. er. ett Upp-
wed-inge, ett Ytorr-wed—ittge Ic. uti urs-slog.’.r:1-.«. tht Vöttd
uppkommit af Weden, syne-s nog rimligt, då betydelsen är den-
samma. Såd kallas sodtt bland Janne o. s. tv. men Vaer
bland Baiter. Da allitererande namn jemnt skola sökas, kan watet
blott deras ha föranletts-; annars torde var-tr, en planta, ruiner-t,
utmärka, att Vancrna, såsom Tacitus anmärker om de Moderdyts
kande Venedi, som nppsamlade och sålde bernstenen, sjelfwe sör-
stått odla den säd, Jättarne blott forstodo att äta. Oter, som
kallas lavg hos Jättar, heter veig hos Bauer. Att Laos war
keltiskt, är nämndt. Veig anses as Ft«. såsom beslägtadt med tve-
go, som hos de tyske Gotherne betydde flod. Wi erinra osz här-
wid hellre uttrycket sægir fjol-tig Veigar iKotJmakiJ saga. Vei-
ggr är af veig: liqvon Det är i samma saga man funnit Vir-
dar-nos namn. tjeila-1vae är ett genom religiösa rims
kraftigare blifwet tvatten. Grimnt I. c. 325 Franctiska tet-tkriti-
kett har ökttt Vanerttetsz uttrycks-sått Sol, som heter Dwalans
leksyster bland Dwergar, sannolikt utmärkande desias (Lappar-
ned) boning, der man sag soletr om natten, kallas Sun-ta bland
Bauer. Andra läset: Snnna (Sonne) med Geptmk. Då allit-
terationer annars iakttagits wid de Baniske uttrycken, anse tvi
nog sannolikt att dett också funnits här: Sun-ta hos Sydmån
(Tystar). Gudar är annarsi Aloismal Asarneg epithet, men
deße woro i Solversctt redan nämnde. J wersen om Icktten
nämnas ej eller Vener, utan i det stället också Gudar, sedatt
ix-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
