Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 8 §. Virdalands synonymer - f) Finwed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saker sekelbet·.?kttittg 177
Hwad opinion om ett i Norden liggande qwinnoland, Is-
ländarne fortvarade, kan man sluta as en liten saga om Helge
Thoreßott i scripts lii-t. l-l. lil. 138 f. Det låg ej särdeles
långt frätt Glesiswall (Bernstenstnsten), der alltid en k. Gud-
mttnd regerar. Ett Norsk kämpe Helge stan de röda bergen i Wi-
ken hade under ett handel med smör och sitisk kommit i en skog,
hrvarttr ett afton 12 qwinnor kommo ridande på röda hästar, klad-
dai röda kappor; hästarnes sadlar och betsel glänste af gulo.
EU w» skönast Det war kungens dotter Ingeborg. Miirtta
uppsla ett talk, der ett bord dukas. Brita guld och silfwcr ses- på bor-
det. Helge rvinkas att deltaga i måltiden. H.tn bltstver sedan ma-
giskt fängslad af Prinseßanoch från sitt skepp bortförd. Tivenncgan-
ger, — Julastttat — kommer han sotn en Grim tned 2:ne an-
dra Grimar oett wisar sig t· sitt l)em, men förstvinner iiktt hastigt.
J Sogtt Thattnr af Alse Kongo og Roekttm hanns
omtalas ett rikt-, sont Koller hade egt och hwarest låg ett härad,
sont hette Kwenna biet-e.d, der inga andra sades bo an enkor.
Hit intränger ett kung, hrvars ? ionsoner sittpttde rvid Gluntsten
i Halland och der lägo i en "drödrahog". Manne ej ett rykte om
Vårends härad hunnit till den Norste eller JH ändske sistsattarenis
En gammal slägt Koller iNorge har samma Trollhild i skoldett, «)
som Värendssliigten, hwilken raknade anor från Gunnar Greve,
hroars mor Grnffa war dotter, enligt gamla uppgifter, af en skat-
teknng t Norge. Det wisar han till forntida samband mellanNor-
ge och Värend, font förklarar ryktets spridning stan Salens strand
till Glotnmens. ") Och ett sådant qwinnoland kandeocksä gran-
narne bort ont hafwet i öster-, Finnarne, fotn mal ej bedrogos af
ett folknamn nr deras eget spr5f. Detta qwinnoland förlade de
utom sina egna gränser och mycken makt ansågs behoflig för dm
forn dit skulle komma. Se Lönnroths östvs. af "Ftnsk sornlyrtl":
Trenne hustrur-:
Om jag maktens spira egde,
Maktens spira, maktens skatter,
Maktenå htvita gångarfäle,
Fore jag till qwinnolandet m. m.
Brage og Idun Sotnttt. H. l 84l. p. 123.
· »Wi torde ej böra alldeles förbise de stammat-, sont träffas
htnstdan Ostersjön, då de sjelfwe nppgistva sig såsom komne trän
’) Jon Kold eller Kolder i Norge hade lle7 alldeles santtna toarsett, som
Birgcqurolle 139t3. Danskt Adl· Lex. l D. p. Alti Tab. Lill
ll ·
n». ..
") Attninstone synes har-af folia, att slem an en kunnat nedhngga ett Skogs-
Ttattttg,·ett Yuba-tam ett Bodins bild i Ndrden och satta totdtntdret som
jeqerlsetotö i ttn skold. J Trollebilden ses ett hitstond stnttdetu pa magen«
« t ha ttttß yttrat, att det synes erinra ont AdatniCyttdeephali. Jällltetnto
Kathedralkyrka ser inatt dylika Cynoeephaler nndrr foten af helgettbilder.
Ulee-pina catketlmlesjratteaiscs löss-XC
Ny Smäl. Bestr. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
