Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 8 §. Virdalands synonymer - f) Finwed - 9 §. Longobarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Fornminnen utan
Skandinavisia halfön, när nemligen något af hivad rvi kanna om
dem mycket påminner om dec wi kanna ont Virdalands Fornsins
byggare. «
9 §. Longobardcr.
Åt- 382 Ukwattdrade, enligt Prosper Aqvitanrrs, som sikef j
5:te seklet, Longobarderne fråanermasiierts yttersta gränser-,
od) en stor ö Skandia, font ligger i Oeeanen, sökande nya
boningsorsttr under anför-ande af Ibo och Aio då de för-st
besegrade Vandalerne. Ainorr, en fransysk Munk, som skres
wid ar 1000, yttrat-, att Heruler eller Hutniler, sonr öfwer-
kallas Longodarder, utgingo fröer den ört i Germanien«
sotet heter Scandinavia. Fers. till Hist. Franco-x spiror-mm
(frärr 7:de seklet) berättar, att dä Longobarderne wid öswergången
af Donau hade erfarit, att Chuni (Hunnerne) wille anfaller dem
med krig, sa befallte de sina qwinnor, att binder fitt hufwudl)äk
jemte kinderne under hakarr m. m. hwarom se i 10:de kap. Lon-
gobarden Paulus Diaconus kallar Longobarderna fdrut Vinuli t)
och fienderne Dandali.
Det ar tydligen ett mißtag, att låta namnet Uppkomrna un-
dcr ntrvandringen 382. Nedan ar 5 e. Chr. hade denna stam
namnet Lengobarder, när den wid trakteir af Donau besegrades
af Romarne.
Ferrijn ert-vandringen således skedde från Skandinavien, den
stora ö:1 i Oceanen, är 382, måste mät en inwandring skett af
denna Germaniska stam.
On också rys ej fä anse namnet härledt deraf, att de dyrkade
vaerboreerrras Ofwergudintta Venus Barbatus eller Astarte med
skägget och tro alt detta latt kunde wäcka andra stam-mars begab-
beri, som ej plägade täta qwinnan prrsda sig genom att lägga
håret iem ett skägg- eller sa utrustad stalla sig i slagtordningen,
så ar lik-väl tydligt att de dyrkade Gudinnaans dem kallad Fera,
och att de kunna sagas·"regerade as en qwinna" —- Gambara, då
Ilso och Ajo, hennes söner, anförde utwandringen i 4xde seklet·
Mrnket annat styrker deras uppgift, att de utwandrat från tvår
halt-TT och med noggrannare kännedont af Virdaeulten får man skal
att ej alldeles förakta Johannis Maarji uppgift att taget utgått
frätt ".Kalmarne stad, som ar huswudstaden i S. Götalandet eller
Smaland", gillad ännu af Lagerbring.
Sjöberg antager-, att uttaget skedde frän Bleking-
, J Liutprandi lagar 6: 30. säkras Longobardertta som hedningar
hast djup rvördnad för ett träd, som kallades arbors sanctiva eller
sucsivn (rvårdtrftd? Aliiz sanguinum), stående wtd en källa, det
aderatiorterr skedde. Mart erinre sig Wårdträden så allmänna i
Värend. J vita s. Barbnti (f SQL f omkr. 683), mijas hu-
·) Se dfwan p. Ts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
