Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;
i.
i
i
. Is- ––—–«.- ossk — «- -
9:de seklet. 927
ZX sket-sto DIOÆ
a. Halles i handen af en Seger (.Vietoria) på ett Aker-an-
der d. Storeö mynt, aftaget å Tab. 85 i Monica-. Pl1m-1. lil. l.
b. Seo bakom Kejs. Augusti bufwud på ttvenne hans mynt
å Tab. 44 i Monom. Phoenic. XXVI. C. SL D.
e—f. Ses i Antiauar. Annaler 1 B. 2 h. å Tab. 1. lil,
XM, Vl, xlv. Dylika "korolaggda kilar", enl. Abrahamsons
åsigt och utt1«p.f, träffas ej fätlttn pa runstenar utan alla ateisten-
domsfpär. Stenar med kors, like is, äw 213 i Goranßonö Bau-
til. Pä 31 andra äro 4 smärre kilar instiutne mellan de större Hz
deßet äro öftvcrgångsformer till de på många att utsirade christtta
korsett på andrti runstenar. Blaitd 1173 nummer i Göranßons
Bautil räknar Antiquariem Abrahamson 245 kordlaggda kilar
(hednifka Symboler) och 240 aklena, font kunna anses för Christ-
na kors, htvaraf twenne ha p."1 samma fteu korsiagder kilar.
Sådane öftoergångttr fes i alla riktningar-
Wi måste, ont tvi ej äro alldeles oförmögne att gå ifrån en
fördoitt, inse det oförklarliga, att det· i lipfala skulle kunnat finnas
en fadan benägenhet fiir Christendomen i 9:de seklet, att sjelftvtr
orallet och lotterne understödja de Christna, men att sedan, oaktadt
tidett plägar stridit framät och Ch1·iftendonten der deit fått något
insteg, alltid tvifttt en få stor inre trast att uttvidga sig, der under
närtt 300 följanre är ej tecketi till en fadtin mognad for Christen-
dotnens mottagande tvisttt sig i det land, der OdiniJläran hake
sin medelpunkt (Stvealand). Det kan ej förklaras annorledec3,ån
att hedniska presterne i Birka, som på nära håll fett de Christna
prefix-rims större fisk-de1.1r, haft inflytande th den för tnißionaterna
alltid lyckliga lottens fall. Mi«) Tydligen war Christendomen för
·) SF uppkomma 8. Markligt år att ivid Lottkasiningen iWetjö, om an-
talet af dem, sotn skulle undanrödja Nepotes Sigiridi 8 af lott-ett utmark-
tes. Hade der, då öfrige nr skötet skakade och formloit fallne kilar-te bort-
pleickats 8, qwarlegat som liknat ett dnbbelkorss
") Att lottkastningen ej firar aftades af de christnade, kunna tvi sluta af det
blidtt öga, hivarmed t. o. m. lyrik-fader anse detta hedniska religionsbrnh
Origincs later Englarne i himlen kasta lott om de personer, hwardera sto-
la tvarda (H0mil. 23). Langst torde lottningen fafom enskregeringshands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
