Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
detta Swenska solk ej så obek«nt. De bodde tertill Tyskland och
England allt för- nim. Wideeänknls yttrande i 9:de seklet: «Dani
woro as ålder (antiq«itus) « istna men iakttaga icke destomins
dre sitt hedendom-« omfattgr Ekert äft» svd snskarrxe med
Dani—namnet. Men hwadan denna statsför attning, som wc skönja
i Birka? Huru kunde den i ax af «Asiatiska« anor så skrytande
land utbildat sig sa o-asiatisk? Fa tvi ej härin tänka paHimili
ros kolonisation? Han kom ej frän ett rike med en enwäldigkung,
som wille anses för Gud, ej från nejder, dec wi nu se en Dalai-
Lamaz utan han kom frätt Kartha» o, der ej brist fanns på bade
ett Aristokratisit och Demokratiskt cement. Och säkerligen kom han
så manstark, att hans kolonisation kunde grundlägga en hvarthä-
ri Jarlastam, som intog principatet uti Riks· eller Heimdals-
rj et. J Anglo-Sararnes sägn, att deras fäder kommit från ett
Osterland, seglaiide På 854 skepp till det Nordland, hwarisrän
de sedan tågade till Brittanien, kan det «astronotniska« helt upp-
ossms, ty då Hanna serde 30,000 och tvi antaga att Himileo led-
sagare lika många, blistvcr det ändå ej fullt 90 personer på hwar-
dera skeppet och flera torde lj kunnat inrymmas på den tidens
transportstepo (Lappenbergs Gesch. v. Englaitd p. 76.) J Bri-
tannien, der Kartl)agine11sel«ne hade Kantion m. fl. bekanta han-
delsställeit, kun«e de ej undgå att utöfiva stort inflytande. Och
hos Kelter och Druidcr war ju, enligt Lappenber s uttryck, en
Pabstthum, sa tvål som ett hersscheande Stend, sqom kallas Rit-
ter. Casar slillrar Galliens folk såsoiri nedtryckt as adel. Skott-
ska höglandet och öarne ha sina Clano i historiens första gryning-
I Norden är hög börd i hedna tiden en starkare sördom, än den
kunde bli i Christna tiden, då t. er. den Halländsta Wallgoßelt
Birger kunde uppstiga till Nordens primas. Och om Germanien
ha tvi wittnesbord af Tacitus, att der war en högre bördsadek,
(P–i«cipcs) som stridde ser fäderneslandet, (as dennei kunde äswett
ynglingar få befäl) en hofadel (comites), som stridde sör regen-
ten; en lägre adel eller krigskasten (nol)il«—s), som stridde för kri-
gets skull och sökte anställning, hwar helst fortillsället ett krig hölls;
deßa alla tvolv fribotsrie (inz.;i-nni), my hcs Sveverne matark-
tes de genom ijelfwa härklådsen frän trälarne (servi); Deßa kun-
de dock bli frigisne (lilm-tim), men de sednare kunde blott hos
de af kungar styrda stammarne så en röst på thinget. J re-
publikanskt stvrda kretsar woro de sl? a öfwer trälarne, hade knappt
del i privat-nittons utöfning, ärr mindre i statsrättens. Ett Of-
werhus fanns, som utan folkets sanuuankallande kunde asgöra orn
mindre ärender. För de större fordrades både» de förnämas och
sortin-inners ur
ling bibehöllit sig i Venedig, Den 35:te Dogett Dow Michieli lat lotten
bestäman hwilkeu stad, som först under ett krig borde anfallas,
liksom toid Ylpulla (liaclrlan· Baklan. tia Duckh. Veine-L) CSe här-ono-
p. tsk-) Kent ej så namnet Clerlens af KÅIJSCFY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
