Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 8 §. Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Fornminnen ur
störste omän. Ester slaget wtd Sticklastad började olket ång-
ra sitt dåd och lasta de mätt, som eggat dertill. Bi . Sigurd
måste då fly till K. Knut i England. Ar der minsta sannolik-
het, att den i Christi kyrka werksamme Sigfrid a Soedia, som
1029 ger sitt Erkebiskop berättelse ont sitt missionswerksamhet och
det-före betackad återwander och sedan långe lefiver i Swerige, är
dm Sigurd, som 1029 arbetar i Norge på ett blodigt uppror,
för hwiltet C.lsisk. Lilientins ej kunde intreßera sig, då Olof den
helige mar jit lika god Christen som Knut? Orn ock den wanlige
legendstilctt, enl. Renterdahls anmärkning, upphäsrver kraften af
Hallenbergs måtjande till uppmärksamhet derpå, att 2 mån af
sa stillda charaltcrer, sent Bårettts Mißionårbiskop och Norges
myteriches, ej kunna tvare samme persiskt, så drista wi ivädjtt till
dern, som känna kyrkohistorien så wäl som Hr. R. om det år satt-
nolikt, att en mißioitär med en charakter, sådan som Sigurd,
kunnat bildtt i Vårend ett sadan anda, som den, hwilken genom-
går Legenden och tillägges Sigfrid af hans lärjungars barn?
Men der finns anmt en Sigurd Bistop i Norge tvid samma
tid, font Sigfrid uppträder i Wärettd, det Reuterdahl emot Hal-
lenbergs förbiseende råttligen atnnårker. Det år Jssländaren Ion
Sigurd, Hosbistop hos k. Olof Tryggwaöson, således just dett,
hwilken, enl. Jölititdttrrre döper Olof Skötkonung — Adanii Jo-
hannes Ej)iscopus, fotn korn före Sigfrid-
Deittte Sigttrd,i dopet måhända kallad Johannes, kom
först, är således den, sorti efter 994 d. 8 Serit. följde till Norge
k. Trpggtoes son, Viking Ole tOlof), som i sitt ungdom blifmit
döpt pa en af Seillmiarne och 99-1 blef liksom Sivert Otto be-
toekt att erkänna sig som Christen, då han "fynnach« as Visiop
leeg anpo. Att Joit Sigurd döpte kung Olof(T-rpggwass.) först
och Noi-ska folket sedan, kunde ioål Sivert Ulfesen ha sagtAiairrtiö
eller denne tycka sig ha hört. Meri Jon Sigurds charttkt r gör detå11-
nu orimligare, att han skulle ioara ten Sigfrid, Wertölegenchl
stillrar. Jon Sigurd är en fanatisk milde. Hari drifroer ormar
itt i mennistor, hwilka ätit sig ut på stan, då dopets mottagan-
de förstoågrass af personer, som ej ens sonas förut undermisadez
han begagnar Evangeliibokeih liksom Trollrunor, att dermed söka låg-
a storm o. s. to. Allt detttt är hintmelssmidt stildt från Sigfrids
sätt att gå tillwsiga, bade enligt legenden och Jöländaren Hun-
röds lierattelse samt lians arbetes frukten
Wi hoppas att salides Engelsniannen, font ankom utom k.
Olof Troggitntssins sällskap, omkr. 2 år före dennes död eller för-
swinnande i Nordeu och från k. Sivert Ottos chrinliga hof wän-
de sig till Varettd, fsxr wara en Sigfrid, tredje Mißionårbiskop
i detta seklets slut i Norden, som hos k. Olof Skötkonung blef
anställd, alldeles skild stått Hofbiskop Ion Sigurd hos k. Olof
Tryggwagson och Hofbiskep Sigurd, font wållade k. Olof
Haraldsson martprdöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
