Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 409
Koii flod under den Gudinnans särdeles hägn, hwilketl Blen-
da och hjeltiunorna firade, med dans på !l«iodisrl)ögeii, förrän de
lökxade fig. På högen stod en sten, som alltid af folket uppre-
stes, då han lutade, ty föll han, så kom intet kreatur hem till
byn, enl. berättelsen, inaiftven till k. Carl Il. En furnlund l)
i Dannas socken har förbannats af 2zile djeknar, (d. ci. Christ-
na) derefter förbrånnts af en underjordisk eld; ristterne dristar in-
gen anrvånda, i fruktitn att då mista sitta kreattlr; dock tagas
deraf tarmar wid ljustringar. Jordm, der lunden stått, äritviirt,
som af fint kol och ryker omkring mot regn, inträngande genom
de tätaste fenster och dörrar. Denua "sn)arta måse" ligger på Olin-
niis Wingårds egor, öfwersådd med hwita stenar· Wid sjön Får-
aeti är en trehörnig plan, der ett wårdlråd står i midten. Jugeu
dristar afderga ett grässtrå eller löf, ty då skulle hans bosktio dil.
Då wåren börjades, har ett Bosiapsnumens fest sirat-s. Walborgs-
meßedagen böra alla båsiar swammas, för att hålla sig wiil un-
der året och all horubosiap på en gåiig slappas wall, ej förut,
ty annars- fkall gräiot (wargen) bli sivår på året, en klokt gifiven
roaming mot tidig ivårbetnilta.
Att eskilng skett, der Gudinnan i Virdarike hade fin dyrkan,
har slutats deraf, att tvid Froale eller Froaled talas oin en wag
(en led), der nian åkte till ett Blödi11p. ") Nydala kloster så-
ges (i Swenska Reimer af M. G. ?lnckarfivard) ivara uppbyggdt,
det« man förut haft ett Fi-yekled. Dii man gick örsgång, såg man
följande»ärets gröda antydd genant en wagii, dragen af nötkrea-
tur. Illnnu offrar man kor till en maklig Glldamiikt. Enligt
Aftonbladet n. 66 för d. 20 M.irs 1843 hade en Beterinårlakare
nyß låtit uppgrafioa en qiviga, som han hört wara offrad åt Jor-
deii frii« att hjelpii mot kreaturspest. Af dell jord, holt indraait i
lungor-te fann han att hon leiivat, då hon nedmyll.1des. Omwa
gans sammanbitna med Trolleult antydd i Wall. Rall. B.c. 10.
5.a’rl).irofiv. p. 395 upplyst. Cn frågalill de förBlakullarefor ankla-
aade war: kununen J gora, att någon ser ut som en ko? "’)
Att mjölka en frånwarande ko. anda till dödss, genom att krama
ett trollkalfz att illklfioii trollbarar till mjölkning o. d. roar Troll-
packornas l)uiwudkonst. Man bekände-, att i sfelirva Blåkilllii in-
fuuno sig dylika harar och lemnade fråtl sia den stillna mjölken,
som ter sedan lvid högtiden bereddes till osi. Den soln i widfkw
pelseeua lvet att studera en åldte religions qwarlefivor, kan ej
undgå att inse, det ett Bofkapssiötselns Numeri ånnu år till
som den högsta makt för den menighet, Chrisieudomens ljus ej mär-
inare hunnit belysa. Adamus Brem. anför särskilt, alt de för-
nämaste bland wåra fader lefde, på Patkiarkernas wis såsom få-
«) Furell loar i den klaßisia mythen helgad Diana.
«) Lllllt det ofnsan anförda är taget nr bres från peester på ort och ställe till
J. E. Lagergrelk
"«) De la G. Arch. lx. isl·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
