Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 Forninnen utar
herdar och af sina händers arbete —- wittnesbörd, som alldeles sör-
gatits, sedan Jsliindska Sagorna om ewinnerliga bardalekar till
lands och sjös blefwo historiens trosartiklar.
Men Gndinnan med kohornen stympades wid Ed under
"uppförande afBröllopshö gridligheter«. Hon är tydligen också äk-
tenskapets Gudinna, som Upplyftat den koskotande och derigenom
sitt mari till en stor del födande qwinnan från flafwinna och Hu-
renwisie till mannens jemnlike och make, Freaiviiie ’), hwilket
qwinnan säkerligen blef genom en religionsaet, wid Gudinnans
högtidliga fester. Den fest, då mjölkningen skeddeiBlåkulla, firades
rvid tvärens eller naturuppstandelsens början, i Påskweckam denna
fest, wid hivilken sedan en Christlig högtid i anledning af Christi
uppståndelse firades as de Christna. Då (d. sAPr.) börjades 13:de
weckan, hwarester man gick, som i all trolldom och i de äldste run-
skrifter, baklaiiges, tills första weckan wid Midsomrnar (d. 5
Juli). Detta wiir den ursprungl. första reppen eller tretringeii
låret. Deroni nedanför. Från den första högtidens insallande
wid Osterns (Ostaras) fest, som blef den Christlige Päsksesten, he-
ter trolldoni ännu Påsksyßlor, hivarsöre man har en mängd "sjå-
ser« att iakttaga i dommelweckan. Dä spinnes ej, liksom ingen
Thorsdagsqivall Ols-lix PisejIcP således är sjelfwa högtids-dagen
Frejas dag), ej eller göres något, som går omkring (nystas, ma-
les ic.); men solen gick pöst-morgonen omkring ("danfade"). Ej eller ges
ät tiggare (l1ksom ej under julen, ty förut gifs till dem, att doket-i-
na hålla högtid hennna); mail kastar eld efter främmande wid de-
ras utgående, bortlånar intet derunder ") (högtiden fynes ha warit
för stor, att något besök kunde göras eller ärende uträttas). Men
wid denna första repperis slnt firades Gudinnaiis högtid safom Ak-
tenskapets gudinna, hwilken synes wid Päskeii hit samlat för-
lofningsfirande omkring sig. Midsommarofesien war Bru-
dens fest. Annn waljes i Bleking (t. er. på Kalmar kulle) en
TNidsommarsbrud, ät hwilkeir stundom kxoiian låniis ur kyrkorna.
Bruden mäijer sedaii en Britdgnmmen At deßii offras och de
anses som brudfolk och leda högtiden, derwid en hivar yngling
wöljer sig en brud, allt numera på lek. En stång "’) klädes
med blomster och ägg; öfivecst en tripp. Granet- utsträcker bröl-
·) Ordeii förekomma i de äldsiit Tyska Lagarna.
") llr Bref af Ktjrtolicrdar till J. E· Lagergren.
«"J Simulas-skum i«rinpi, upprest wid hamnar och tragiirdar hoo Romare.
Nanniet käk fastades fedaii vii skampålen, trel. for att ntstannna hedna-
gndens bild. Föga har Köksesten kunnat uttrar-gas af Johannes Depa-
reno l)öitid. Sairare besöker ungdomen diniulacn prjaxii om inidfoiiiiiiaiss-
afton o derpii följande natt, air kyrkan den följande dagen och sedernearo
ej alltid de tystaste den natten. Pigor hafioa i Skåne betingat sig löne-
breinwin för att ega att da niedfora och traktera den drang,fonr särdeles
en "öfiverblifioeii" ioill snar-ja i sttt nat. Detta torde ha hedniska anor-,
fast dryckeir da toarit en annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
