Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Literatur - J. R. Pallin, Lärobok i Nya tidens historia, anm. af Z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii 6 literatur.
madura» (San Juste), i hvars skugga Karl V tillbringade sina
sista dagar. Det omtalas icke, med hvilka sekulariserade stift
Brandenburg förstorades i den vestfaliska freden, oaktadt frågan
gäller en så vigtig stat, som Brandenburg var eller rättare blef.
Äfven hade, enligt vår mening, namnen på de 13
nordamerikanska staterna, kärnan till den väldiga transatlantiska republiken,
förtjeuat att anföras, i synnerhet om utrymmet medgifvit, att
något nämndes om deras uppkomst och olikartade skaplynnen.
Inqvisitionen förekommer uti Portugals Jiistoria, men omtalas
icke i sammanhang med Filip ILs sträfvanden. Äfven synes os9
Jesuitorden hafva förtjenat en med afseende på dess anda och
verkningssätt utförligare framställning, än i boken förekommer.
Oldenbarnevelds död omtalas icke, oaktadt den bidrager att
karakterisera en, om också mörk, sida i Hollands historia.
Sydamerikanska fristaternas uppkomst omförmäles, men ej befriaren,
Simon Bolivar. Detta allt hafva vi ansett oss böra påpeka;
angående befogenheten af dessa anmärkningar kunna dock tankarna
vara delade.
Medan fråga är om urvalet af det, som bör meddelas, kunna
vi icke underlåta att framhålla såsom något i hög grad
förtjenstfullt, att förf.. fört sin historia fram ända till de sista tidernas
händelser, hvarigenom lärjungen lär sig att fatta sammanhanget
mellan det förflutna och det närvarande; och det sätt, hvarpå
förf. löst sin uppgift att härvid meddela det väsentliga, är vardt
allt erkännande. Äfven må uppmärksammas, att krigshistorien
erhållit sin tillbörliga plats, men icke fått tränga
framställningen af den inre politiska utvecklingen i bakgrunden; och
särskildt bör framhållas, att sammanhanget mellan Sveriges historia
och den allmänna historien vid gifna tillfällen är uppvisadt, en
sak som oftast hittills uti läroböcker i allmän historia varit
förbisedd.
Uppställningen utmärker sig genom klarhet och
öfverskåd-lighet. Ämnets indelning är grundad på dess innehåll, och de
vigtigaste händelserna äro framstälda under särskilda rubriker.
Nya Historien — förf. använder detta uttryck i stället för den
vanliga: nyare historien — är indelad i tre tidehvarf, 1500—
1648, 1648—1789, 1789 — närvarande tid. Hvarje tidehvarf
inledes af de »allmänna grunddrag», som utmärka detsamma,
geografiska öfversigter lemnas öfver förhållandena 1650 och 1789,
vid hvarje periods slut meddelas en öfversigt af »den allmänna
odlingen», berörande de vetenskapliga, literära och konstnärliga
framstegen, krigsväsendets och de fredliga yrkenas utveckling,
lagarnas anda, tukt och sedlighet, missionsverksamheten m. ra.,
och vid slutet af hvarje tidehvarf samlas hufvudhändelserna och
deras följder, så att säga qvintessensen af tidehvarfvets innehåll,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
