Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Literatur - M. G. Schybergsson, Underhandlingarna om en evangelisk allians åren 1624—1625 anm. af C. Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
literatur.
oväntadt understöd, då vid Berlinerhofvet det protestantiska partit
fick öfverhand och dess förnämste medlem, den utmärkte K. v_
Bellin, afsändes till de nordiske konungarne för att verka i
samma anda. Hos Kristian IV rönte han ingen uppmuntran, men
så mycket mera hos Gustaf Adolf, hos hvilken han inträffade i
September 1624, några veckor blott efter att denne uppkastat
sin nyss omnämda plan. Med verklig beundran såg Bellin den
storhet i uppfattning och den klarhet i planer, med hvilken de
europeiska angelägenheterna bedömdes af svenska regeringen.
Inför denna nya situation togo Gustaf Adolfs tankar en ännu
dristigare flykt. Det var ej läugre fråga om att föra kriget genom
Polen mot Österrike; det skulle förflyttas direkte till Tyskland
och med både Östersjöns och Nordsjöns kust till operationsbas
föras i den mest storartade skala. Hans militära fordringar
syntes hans samtid öfverdrifna, men de voro, såsom erfarenheten
sedan visade, nödvändiga vilkor för att upptaga kampen med
säker utsikt till framgång. Att han förbehöll sig direktoriet var
redan ur militärisk synpunkt förklarligt och riktigt; men däri
låg-äfven en antydan om, att han ej ville veta af något danskt
ingripande. Och man behöfver blott erinra sig vår förtviflade strid
med Danmark 1609—1613, den fortfarande af bägges geografiska
och politiska läge framkallade ömsesidiga spänningen och oviljan
och att kriget mellan bägge några månader före Bellins ankomst
hängt på ett hår, för att förstå, hvarför Gustaf Adolf ej
ville-hafva med Danmark att göra. Planen hölls ock hemlig för
Kristian IV, under det Bellin i början af Oktober lemnade
Sverige-för att i Berlin, Haag och London arbeta för dess antagande *.
Man har visserligen antagit, såsom äfven Droysen senast gör,,
att denna plan korsades därigenom, att Kristian IV, så fort han
om densamma fått kännedom, skyndat att förekomma Gustaf Adolf
genom att bjuda England sitt förbund, nästan på hvad vilkor som
hälst. Det är visserligen sant, att denna öfvertygelse var rotfast
hos Gustaf Adolf och hans statsmän och ytterligare bidrog att
skärpa deras bitterhet mot Danmark, men det är författarens stora
förtjänst att hafva nästan med visshet utredt, att så ej är, utan
att Kristian, innan han ännu hade någon kännedom om Gustaf
Adolfs nya plan, i Januari 1625 återupptagit den af EngHhid om
sommaren 1624 inledda underhandling, som han ej helt och hållet
visat ifrån sig. Och likaså inhemta vi hos författaren, att engelskar
regeringen redan i princip godkänt Gustaf Adolfs förslag, men
vid första underrättelsen om positiva anbud från Kristian skyn-
* Förf:s framställning af Bellins underhandling såväl i Sverige
som annorstädes bekräftas fullständigt af dennes och S. v. Oötzes bref
till Axel Oxenstjerna, af hvilka prof. Hammarstrand välvilligt
stält-afskrifter till vårt förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
