Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Förvarsfrågan inför 1880 års riksdag, af Gustaf Björlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvarsfrågan inför 1880 års riksdag. i 51
sades lagförslagets antagande »fastlåsa» indelningsverket.
Det är icke första gången under försvarsfrågans historia,
som olika meningsströmmar af misstron grumlats och
åtskilts från hvarandra, i stället för att inför sitt vigtiga mål,
som är fäderneslandets försvar, sammanflyta till en allt
renare och kraftigare ådra!
Ett annat skäl, som anfördes mot värnpligtslagen, var
att han skulle våldföra sig på knektekontrakten. Dessa
kontrakt, sade man, fritogo rust- och rotehållare för everdliga
tider, vare sig att de köpt eller ärft sin jord, från alla
ut-skrifningar. De borde följaktligen äfven frikalla dem från
beväringspligten. Att utskrifning och allmän värnpligt vore
samma sak, ansågs nämligen alldeles påtagligt, icke minst
derför att ordet utskrifning till och med användes i den
föreslagne lagen. Vore emellertid rustningsbrefven och
knektekontrakten af den art, att de icke kunde annat än
genom godvilligt aftal med en hvar af deras innehafvare
uppsägas, eller med andra ord vore de af privaträttslig
natur, skulle visserligen dessa skäl äga en viss betydelse,
när en ny härordning komme att tillämpas. Vidkommande
deremot de förändringar i nu stadgad beväringspligt, som
äskades, skulle de dock, som längre fram skall visas,
svårligen i något fall kunna tillmätas något värde. Deras
upptagande till granskning och vederläggning i utskottets
utlåtande var derför opåkalladt och kunde endast hafva till
följd, att såren efter redan utkämpade strider lättare
upp-refvos på nytt, i stället för att de hade bort med största
omsorg undvikas.
Det har så mycket talats och skrifvits om dessa i sitt
slag allenastående kontrakts rättsliga betydelse att något
nytt uppslag för uppfattningen om de samma ur denna
synpunkt icke torde kunna framställas. De kunnige män,
som utförligare behandlat denna fråga, hafva alla varit af
den åsigten att knektekontrakten icke kunna tillmätas
privaträttslig natur. Endast några allmänna hållpunkter skola
derför här framställas.
Uti § 20 af 1719 års och § 25 af 1720 års
regeringsform gåfvo ständerna sin stadfästelse åt indelningsverkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
