- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1880 /
148

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försvarsfrågan inför 1880 års riksdag. i 51

fortfarande bestånd, med uttryckligt förbehåll för Kongl.
Maj:t och Riksens ständer att när de sådant kunde nödigt
finna ändra detsamma. Då vidare 1741 års ständer beslöto
att vargering skulle upprättas för hela indelningen, »på
hvilket sätt krigsmakten till lands och vatten skulle
fördubblas», ansågo de sig icke heller hindrade af
knektekontrakten. Uppfattningen var densamma äfven i början af detta
århundrade. Konstitutionsutskottet vid 1809 års riksdag
yttrade sålunda, i sitt utlåtande om sättet huru beslut borde
fattas i fråga om ändringar i roteringen: »Bör indelning
och rotering ega rum eller ej, är onekligen ett allmänt mål,
till hvars afgörande fordras endast tre stånds pluralitet och
konungens sanktion. Bör den förändras eller ökas är ett
beskattningsmål, som måste handteras efter R. F. § 69.
Huru detta skall verkställas är en bevillningsfråga, hvars
behandlingssätt § 71 föreskrifver.» Det torde af det
anförda framgå, att knektekontrakten, åtminstone i forna tider,
icke ansetts vara, hvad någre under senare tid påstått, af
privaträttslig natur.

Men äro de det icke, kunna Konung och Riksdag
gemensamt ändra eller upphäfva dem, återstår likväl att tillse, om de
i sitt närvarande skick anses kunna tillförsäkra sina
innehafvare och deras folk frihet från beväringspligtens fullgörande
eller med andra ord, om redan tvånget för desse att, liksom
landets öfrige vapenföre män mellan 20 och 25 år, ingå i
hären är en olaglighet, som fortlefvat sedan äldre tider och som
derför med det första bör afskaffas. Såsom nämdt beslöto
Riksens ständer vid 1741 års riksdag, med stöd af gällande
regeringsform, att vargeringsmanskap skulle upprättas, med
hvilket icke blott afgången inom hären skulle ersättas, utan
rikets krigsmakt fördubblas. Vargeringsmanskapet vardt
också sedermera användt icke blott såsom
ersättningsmanskap utan äfven såsom förstärkningsmanskap, senast under
1808 års krig, då det bildade sjelfständiga bataljoner. Större
delen af Sveaborgs garnison utgjordes sålunda af vargering.

Vargeringen vardt med tiden en tung börda för
rust-och rotehållarne och visade sig derjemte otillräcklig såsom
förstärkning åt hären vid krigstillfälle. När Sverige vintern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:21:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1880/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free