Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
EX TAFTEL-HISTORIA.
Den första tafla, hvarpå Tizian fick beställning (1516),
var en »Offring åt Venus», hvilken han hade färdig 1518.
Denna är ingen annan än just en framställning af
Filostra-tos’ »Eroter». Ämnet och beskrifningen fick han med all
sannolikhet genom någon af de lärde herrarne vid Alfonsos
hof, ty sjelf kunde Tizian — efter hvad man har anledning
att tro — icke grekiska och latin. Måhända meddelades
de honom af Ariosto, som var en af skyddslingarne vid
hofvet och sjelf porträtterades af sin broder i Apollo,
Tizian. — Då den store venetianske mästaren många år
derefter dog (1577), anbringade målargillet i Venedig bland
flere bilder vid hans katafalk en, der man såg Alfonzo i
sitt hof åhörande en föreläsning af Ariosto, under det att
Tizian sitter och målar vid sitt staffli. Osannolikt är icke,
att denna bild var hemtad direkt ur verkligheten.
Samma år Tizian fick sin »Offring åt Venus» färdig
(1518), fulländade han sin undersköna altartafla »Marias
himmelsfärd» (»Assunta»), ett af renässansens och målarkonstens
sublimaste verk, hvilket ock skapade mästarens stora rykte;
och samma år fick han af Alfonso beställning på en
»Bac-chanal», således åter ett ämne hemtadt ur den antika
idékretsen. Denna tafla uppsattes i Alfonsos »studio» liksom
»Offringen åt Venus»; och dessa taflor ha alltsedan delat
samma öden. Till och med kopiorna af Rubens’ hand sitta
än i dag i hvarandras närhet uti Nationalmuseet i
Stockholm. Då vi i det följande berätta den först bestälda taflans
öden, skola vi derföre äfven behålla kamraten i sigte.
Så länge familjen Este innehade Ferrara, bibehöllos ock
konstskatterna på sin plats i Alfonsos »studio». Men den
påfliga stolen kom med tiden i besittning af hertigdömet.
Den dåvarande egaren afträdde Ferrara med vilkor att få
undantaga slottets rörliga egendom. Men påfvens lika
mycket konstälskande som litet samvetsgranne ombud — dylika
konstälskare var det den tiden ej ondt om! —,
kardinal-legaten Aldobrandini, lät hemligen föra de bägge taflorna
ur slottet (1598) och vägrade sedan att utlemna dem. De
kommo altså till Rom *. En liflig beundran väckte de i
* Då den redan omnämnda förteckningen öfver Rubens’ qvarlåtenskap
anger, att äfven denna bild är hämtad från Filostratos, beror detta på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
