Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IO gPIRITISMEN sÅSom RELIGION.
Förbättringsverldarne bilda en öfvergång mellan de
förra och de lyckliga verldarne. De äro hviloplatser för
ångerfulla själar, som der fullborda sin rening. Väl lyder
anden der ännu materiens lagar, och ännu finnas menskliga
känslor och begär; men de tygellösa passionerna,
högmo-det, afunden, hatet äro försvunna, och allas sträfvan är att
genom kärlek och rättvisa närma sig till Gud. Ännu är
dock menniskan sinlig och underkastad materiens vexlingar ;
ännu är det ondas ande mäktig, ett fall är möjligt och har
till följd en återgång till fÖrsoningsverldarne, der i sådant
fall nya och förskräckligare prof vänta.
I de lyckliga verldarne lefva andarne ett visserligen
kroppsligt, men från alla med materien förknippade
olägenheter och lyten frigjordt, eteriskt lif. Kroppsformen är
den menskliga, men förskönad och renad; ur allas anleten
stråla intelligens och lif. Kropparnes tyngd är så ringa,
att de ej behöfva, såsom här, släpa sig fram på marken,
utan blott genom viljans användande sväfva i rymden,
»såsom man framställer englarna eller såsom de gamle tänkte
sig skuggorna på de elyseiska fälten.» De yttre sinnena äro
finare och deras förnimmelser i alla afseenden fullkomligare;
sjukdomar och lidanden finnas icke. Lifslängden är vida
större än på jorden, och döden har intet af upplösningens
fasor. Mot denna kroppsliga fullkomlighet svarar i dessa
verldar äfven det moraliska tillståndet. Frid och endrägt
herskar, ståndsskilnad finnes icke, då inga andra företräden
gälla än de moraliska och intellektuella, men väl
egendoms-skilnad, dock så att ingen brist och nöd finnes. Det från
all skugga fria solljus, hvari lifvet här förflyter, hafva vi
jordebarn svårt att fatta och följaktligen kunna andarna
knapt beskrifva det för oss. »Den frigjorda själen», säger
Augustinus (Paris 1862), »skall då spana kring alla
horizonten då skola inga materiela och grofva sinnen vidare finnas,
utan endast sådana sinnen, som tillhöra en ren och
himmelsk perisprit, hvilken inandas Guds egna emanationer j
den doft af kärlek, som utbreder sig kring Honom».
Tillståndet i de himmelska verldarne kan af oss endast
ex analogia anas, och är heller aldrig i någon
andeuppenbarelse vordet beskrifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
