Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Satser i Svensk verslära, af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SATSER I SVEK8K VERSLÄRA.
237
stafvelser; som ett slående försvar för denna anfäktade
punkt vill jag ytterligare nämna, att ensamt i ett poem af
den formfulländade Malmström, »Odalisken», förekomma ej
mindre än 12 sådana slutstafvelser, nämligen i orden:
kla-gand?, fuktadfc, glittrande, grånadt, sofvande, yran de,
him-mtiska, skönhetøw, lycklig, herskar*, tiggandp, qvinnorna.
För mina öron — och säkert äfven för skaldernas — stöta
dylika betoningar långt mindre, när de någon gång
användas för att inuti versen gifva rytmen omvexling, än när de,
såsom i Spongbergs och Alexanderssons öfversättningar
skett, konseqvent kastas ut i slutet på versen, hvarigenom
en olidlig enformighet uppkommer:
— husdjur såsom män misshandlan*/* —
Sjelf döfva suckar, tjuren likt, frambrummani/* — (Ajas).
Alltså till murens tinnar samt tornportar** —
På spaning äfvenleds jag sändt kunskapar* —
Mot staden utländsk krigarmakt framfören*/* — (De sju mot Thebe).
När dessa verser förekomma i sådan utsträckning, att
Törnebladh räknat dem till 1/5 af hela versantalet, så gör detta
svårligen ett mycket bättre intryck än de tonlösa rim, som
ännu på Kellgrens tid voro vanliga:
Så var det kring den tjugon*/*
december — Ja, min läsår* —
Och Phoebus, denne herrskar*
utöfver ljus och rimmar* —
I nordiske klimaten** —
I mörkret nyss af händels*
råkt taga felt om fickor** (Ljusets fiender),
men hvilka sedan allt mera borttagits, emedan man insett
att till rim — som alltid fordra stark betoning — dylika
ändelser visserligen icke äro lämpliga, en insigt, hvilken
emellertid ännu ej är så allmän, att icke förseelser
härutinnan ännu förekomma:
Du vet han spred med sina upprorsmän —
Och leka så oss in i himrae/*«. —
Stånd trampas der af stånd och klass af klass —
Är viss derom att öfvervaldi^<w (Rydberg, Ahasverus och Prometeus).
4. En betonad stafvelse kan bli metriskt obetonad, om
den står mellan tvänne betonade. Denna sats är, som ftian
finner, lika enkel som den förra och utgör endast en ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
