Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Literatur - Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, anm. af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
267
han egnat sin mannaålders kraft och en verksam ålderdoms länge
oförtröttade ihärdighet. Innehållet i dessa 46 delar utgör, med
förtjenster och fel, étt nationalverk, som för nutida och
kommande slägtens fosterländska bildning tvifvelsutan eger den
största betydelse. Med de mödor som det kostat, de strider som
det fört med sig och det inflytande som det öfvat, är Fryxells
verk i fullaste mening en fosterländsk bedrift, hvars syfte höjer
värdet af dess förtjenster, hvilka hvarken samtid eller efterverld
lär kunna misskänna, och i någon mon mildrar det hårda
omdömet öfver dess fel och ensidigheter.
Fryxells digra historieverk har sjelf sin historia, hvilken
nära sammanhänger med den vördade författarens egen
lefnadssaga. De skiften, som arbetet genomgått, påverkadt af och
påverkande hans egen lifsutveckling, må här, åtminstone flyktigt,
återkallas i minnet.
Skolläraren, presten och häfdatecknaren blefvo i Fryxells
person tidigt förenade. Som medellös student ämnade ban lemna
universitetet för att blifva prest p& landet: omständigheterna
fogade så, att hau i stället ingick som lärare i en enskild skola,
hvilken förestods af k, A. Afzelius, sagohäfdernas författare, samt
till lärare hade sådana män som Sondén, Dahlgren och
Cnattingius. Umgänget med dessa och andra skriftställare närde hans
vetenskapliga håg: han reste åter till Upsala, der Geijer snart
såg honom bland sina »glada lärjungar». Sedan han tagit
magistergraden, inträdde han i Stockholm såsom lärare vid
Djur-gårdsskolan och lät samtidigt i Karlstad viga sig till prest. I
skolan arbetade ban under en följande tid (från 1822) s&som
kollega vid Maria lärdomsskola, blef rektor, först vid Nya
Elementarskolan (1827) och sedan vid Maria skola. Som skolman
blef han snart omtyckc och bemärkt; redan 1822 erhöll han af
sällskapet »Pro fide et christianismo» belöning som utmärkt skollärare.
Det fans hos Fryxell en åder af poesi, hvilken ej qväfdes
af lärarekallets metodiska enformighet, men väl räckte till att
deråt gifva värma och lyftning. » Värmlandsflickan» beredde åt
den unge pedagogen ett rum bland våra vittra författare.
Kärleken till fosterbygden omfattade äfven hans store landsman
Tegnér, åt hvars kamp mot fosforisterna han egnade lifligt
deltagande. Men hand i hand med vitterhetsidkaren gick den
duglige praktiske mannen. Som läroboksförfattare intog han en fej
oansenlig plats: hans svenska 9pråklära användes en tid allmänt
vid våra läroverk. I sällskapet för vexelundervisningens
befrämjande var han en verksam ledaihot; i 1826 års komité för
öfverseende af rikets undervisningsverk deltog han äfven.
Samtidigt var han en af Stockholms nystiftade sparbanks första
principaler. Midt under sådana bestyr och förrättningar utgaf
han (1823) den första och (1826) den ändra delen af sina »Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
