Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
LITER A TüR.
rättelser». De voro, s&sora på titelbladet angafs, ämnade »till
ungdomens tjenst», och, såsom i företalet antyddes, utgifna for
att fylla behofvet af en biografisk läsebok i fäderneslandets
historia. Kongl. Uppfostringskomitén, som vitsordade arbetets
»rediga anordning och enkla, tydliga framställningssätt» ansåg
det »blifva så mycket mera användbart, som en hittills med skäl
öfverklagad brist på läroböcker i fäderneslandets historia,
afpassade efter den spädare barndomens fattningsgåfva derigenom
blifvit undanröjd.» Ett doft af blyg fägring och osökt behag
hvilar öfver denna hans historieverks förstling. Det kunde väl
ej begäras, att ett arbete med sådant syfte som detta skulle
gifva nya uppslag åt forskningen. Imellertid är det Fryxell,
som ur vår historia först utstrukit den »fornjoterska» ätten,
hvilken ännu spökade hos Lagerbring.
Under åren 1828 — 31 utkommo tredje, fjerde och femte
delarna, behandlande historien om Gustaf Vasa och hans söner.
Planen är redan här betydligt utvidgad; det är ej blott för »den
spädare barndomens fattningsgåfva», som arbetet är beräknadt;
det gör nu anspråk på att läsas och begrundas af skolans och
gymnasiets mest försigkomna lärjungar, det bygges som
grundval för universitetsstudier, det är beredt äfven för en
fullvuxen läsekrets utom skolan, det är en folkbok för hela Sveriges
bildade allmänhet. Läseboksförfattaren är stadd på öfvergång
till häfdatecknare. För ett arbete af sådant innehåll och
omfång hade han inga andra föregångare än Dalin och Rühs; ty
Lagerbrings större arbete sträcker sig ej ens till unionstidens
slut och Geijers utkom först 1832. Han började derför ransaka
sjelfva källorna, för såvidt nämligen dessas innehåll kunde göras
njutbart, om ej för den »spädare», åtminstone för den mognare
ungdomen samt stod tillsammans med det ännu fasthållna
biografiska framställningssättet. Riksarkivets acta historica anlitades
flitigt; äfven de på åtskilliga adelsgods ännu förvarade
farailje-arkiven öppnades till en del för honom samt begagnades med
förkärlek. En följd häraf var, att hau såg Vasakonungarne,
synnerligen Karl IX, i en helt annan belysning än Geijer, som mera
höll sig till de officiela handlingarne i rcgistraturen, och att hau
egnade en större sympati åt adelsslägten^ framstående
medlemmar.
Geijers lärjunge hade sålunda växt upp till hans
föregångare, om icke i ämnets behandlingssätt, dock i tiden för
utgifvandet. Fryxells förtjenster erkändes ock så af allmänheten,
som af regeringen, hvilken genom den honom tilldelade
professorstiteln höjde honom upp på den akademiska rangskalan.
Genom statsanslag betryggades ock utgifvandet af arbetets
fortsättning och till forskningsresor i främmande land bereddes honom
tillfälle. Sjelf gaf också professor Fryxell liksom en
rangupp-höjelse åt sitt verk, hvilket nu afgjordt växer ut från skolbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
