Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den gula dominon, af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
DEN GULA D0MIN0N.
Grefven. Säg henne, att jag anhåller om några
ögonblicks samtal, innan hon far.
(Kammarjungfrun går in till venster, kommer strax derefter tillbaka
och går ut i fonden).
Grefven. Således på bal till och med den sista
qvällen! Nå ja, hon vet ju inte, att jag skall resa. I alla fall,
om jag bad henne stanna hemma, jag undrar om hon gjorde
det? Knappast troligt. Men hon måste gå in på att
försaka denna bal; jag kan inte lemna henne för alltid, innan
jag åtminstone sagt henne hvarför jag gör det.
Betjenten (inträder från fonden).
Grefven. Har ännu intet bref kommit från
kammarjunkaren ?
Betjenten. Nej.
Grefven. Besynnerligt. — Har du allting i ordning?
Betjenten. Ja, det fattas bara att spänna igen den sista
kappsäcken. Är det ingenting vidare,, som skall packas
ned i den?
Grefven. Nej — jo, låt se. (Paus). Du kan packa ned
porträttet der, som hänger öfver soffan, men försigtigt!
(Betjenten tar ned taflan och går till höger). Hon må säga hvad hon
vill, men — jag kan inte lemna det qvar här.
Hildegard (från venster i baldrägt). Du har bedt om ett
samtal, men som du ser är det omöjligt — så vida inte du
kan fatta dig kort. Om tio minuter kommer min
kammarjungfru tillbaka med min domino, som jag nyss måste skicka
till sömmerskan; dessa tio minuter är allt hvad jag kan
skänka dig.
Grefven. En hel vecka har jag förgäfves sökt att få
träffa dig i och för en sak af största vigt, men baler,
spektakler, visiter och Gud vet hva’d ha alltid varit angelägnare
för dig — och nu bjuder du mig tio minuter. Tio timmar
skulle knappast räcka till för hvad jag har att säga dig.
Hildegard. Så farväl då — men jag säger dig på
förhand, att tio timmar å rad är en uppoffring, som inte ens
den mest idealiska hustru skulle åtaga sig. Och jag —
Grefven. — är ingen idealisk hustru, menar du kanske.
Du gör dig sjelf orätt, Hildegard. Du är i qväll åtminstone
idealiskt vacker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
