Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Literatur - K. Warburg, Svensk Literaturhistoria i sammandrag, anm. af Sr. - Sv. Ad. Hedin, Franska revolutionens qvinnor, anm. af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målsman för den franska smaken». Skref han icke strax efter
hemkomsten Sagan om hästen, i hvilken ju alle funnit tydlig
inverkan af engelska mönster, och ett par år derefter sin stora
dikt Svenska Friheten, hvars slägtskap med Thomsons Liberty
Nyblom i sin ofvan nämda uppsats påpekat? Och alla hans
humoresker och lustiga visor, af hvilka en stor del är hållen i
folkvisans ton, vitna de om en afgjordt fransk smak? Förhastadt
är påståendet, att Wallins omskrifningar af Horatius äro gjorda
på alexandriner; på oblandade alexandriner är till och med icke
en enda skrifven. Deremot är det visserligen i sig rätt, att
versarten i Malmströms Angelika är hexameter, eftersom äfven
den andra raden i ett elegiskt distikon, den s. k. pentametern,
verkligen är en hexameter, ehuru med dubbelkatalexis. Men att
så är, fins icke angifvet på sid. 31, der förf., visserligen högst
ofullständigt, redogör för hexameterns och pentameterns byggnad.
Men dessa och dylika bristfälligheter, som man kan
anmärka, äro obetydligheter mot arbetets förtjenster och kunna
dessutom vid en blifvande revision lätt undanrödjas. De hafva
i alla fall icke den vigt, att de i nämvärd mån förminska
värdet af en lärobok, som utan tvifvel skall kraftigt bidraga att
göra studiet af den fosterländska literaturen kärt och
fruktbärande för vår ungdom.
Sr.
Sv. Ad. Hedin. Franska revolutionens qvinnor. C. E. Fritzes
K. Hofbokhandel, Stockholm, Centraltryckeriet 1879—80.
Få historiska tilldragelser hafva varit föremål för så olika
omdömen som den stora franska revolutionen, och orsaken
härtill är ej svår att fatta. Denna verldshändelse bildar nämligen
i väsentlig mån uppslaget till alla de politiska rörelser, som
skakat det 19:de århundradet och i följd deraf hafva de
passioner, som derunder drefvo sitt spel, ännu icke hunnit lägga sig.
Ännu i dag finnas menniskor, hvilka med ovilja betrakta hvarje
frihetssträfvande eller liksom den gamla franska regimens
förkämpar i statsmyndigheten egentligen blott se ett medel att
på de öfriga samhällslagrens bekostnad åt en gynnad klass
bereda inflytande och njutningstillfällen. Ännu ega
skräckväldets koryfeer meningsfränder, hvilka liksom Hebertisterna med
frihet förstå det samma som samhällsmyndighetens fullständiga
underordnande under det individuella godtycket, eller hvilka,
under det de föra frihetens namn på tungan, i sjelfva verket
liksom Robespierre vilja upprätta ea jernhård despotism för att på
detta sätt genomföra ett med all individuell frihet och
sjelfbestämning oförenligt jemnlikhetsideal. För personer, som bekänna
sig till dylika ytterlighetsläror, är ett opartiskt bedömande af
revolutionen ännu nästan lika omöjligt som för dem, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
