Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Literatur - Pontus Wikner, Några drag af Kulturens offerväsen, anm. af L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’424
LITERATUR.
rätta företar sig att belysa några af de missförhållanden, som
trycka kulturlifvet och särskildt vår tids civilisation.
Det är från trenne väsentligen skilda synpunkter, som förf.
angriper sitt ämne, eller det är, för att begagnahansegnatermer, trenne
väsentligen olika slag af offer, som han velat påpeka. Enligt
anmälarens mening kunde dessa trenne synpunkter karakteriseras
såsom den ästetiska, den praktiska och den teoretiska sidan af
kulturens offerväsen, hvarmed de så väl i sin skilnad, som i
sin väseutliga betydelse skulle framstå klarare. Först
framhållas de missförhållanden, hvilka betingas af den arbetets
fördelning och specialisering, som civilisationen medför. Den långt
drifna arbetsfördelningen framkallar nämligen hos individen en
ensidighet i utbildning, som föder disharmoni mellan de skilda
krafter och formögenheter, hvaraf han utgör ett helt, disharmoni
först och främst mellan själens och kroppens krafter, i det
kulturlifvet af ett mycket stort antal individer kräfver ett arbete,
hvars form eller vilkor ej stå tillsamman med vilkoren för ett
sundt fysiskt lif, disharmoni vidare mellan själskrafterna
inbördes, i det att samma anledning framkallar en ensidig utbildning
af en viss själskraft på (le öfrigas bekostnad och dermed vållar
den brist på helgjutna och harmoniskt danade personligheter, som i
synnerhet i vår tid gjort sig kännbar. Den. öfverhandtagande
ensidigheten hos individerna föranleder vidare disharmoni i de menskliga
samfundsförhållandena. Det ena ståndet kommer genom ensidigheten
af sin utbildning och sysselsättning i ett skarpt motsatsförhållande
till det andra; den högre andliga odlingens målsmän, som alltid
utgöra ett relativt fåtal, komma i en alltmer oförstådd motsättning mot
den stora massan, som måste förnöta sin kraft i det materiela arbetets
tjenst; ja äfven inom samma bildningssfär, t. ex. inom det
vetenskapliga lägret, sakna de skilda fackens representanter, på grund
af sin långt drifna ensidighet, förstånd och sympathi för sina
medarbetares uppgift och gerning. Och (!å nu bildningsarbetet
fördelas ej blott på de särskilda individerna och stånden, utan
äfven på de särskilda nationerna och de hvarandra aflösande
generationerna, så får den slitning och strid, som ensidigheten
medför, en ännu större och mer ödesdiger utsträckning. Huru
många offer kräfver ej nationalhatet! Och med hvilka slitningar
och qval måste ej hvarje nytt tidehvarf födas ur det gamla,
derföre att utvecklingen ej får bli en jemnt och staäigt fortgående,
utan tar formen af våldsamma omkastningar eller reaktioner, då
det ’ ena tidehvarfvets skadliga ensidighet framkallar en motsatt
ensidighet hos det följande!
Härmed hafva vi gjort bekantskap med en väsentlig sida
af kulturens offerväsen. En annan hufvudsida af samma sak få
vi i sigte, om vi observera, att kulturen mångdubblar de
menskliga behofven. Ty »i den mon bildningen på krafterna ställer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
