Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 HERMANN L0TZE’S LARA OM RUMMET.
den, som icke i sin verkliga gestalt utan endast på detta
sätt äro oss gifna såsom föremål för varseblifning». Han
menar nämligen, att det bör vara tillräckligt, om man en
gång för alla kommit till visshet om all rumlighets blott
fänomenella giltighet, och att man sedan vid alla mera
speciella eller detaljerade undersökningar utan fara kan för
det för åskådningen otillgängliga metafysiska begreppet om
ett system af intelligibla förhållanden substituera den
åskådliga kroppsliga rumbilden. Han menar, att ehuru väl
metafysiken måste principielt yrka, att äfven den verklighet^
som för oss ter sig såsom kroppslig, är i sin innersta grund
andlig och själsartad, så blir det likväl’»för alt praktiskt
utförande af vetenskapen hädanefter, som hittils nödvändigt»
att fasthålla den skarpa skilnaden mellan kropp och själ
och att söka förklara deras inbördes vexelverkan med
tillhjälp af en fysisk-psykisk mekanism. — Och i full
öfverensstämmelse härmed tvekar han icke häller att i sina
undersökningar rörande vår rumsåskådnings psykologiska
uppkomst och utbildning utgå från det vanliga
föreställningssättet om en verld, som verkligen breder ut sig
omkring oss, »i hvilken vi själfva och tingen intaga bestämda
platser och från de senare verkningar utgå i bestämda rikt-,
ningar, hvilka träffa vår kropp och därifrån på något sätt
öfvergå i själen, där de framkalla ert rumlig åskådningsbild^
hvars beståndsdelar inom vissa gränser hafva alldeles samma
ömsesidiga läge som de yttre ting, hvaraf de såsom
sensationer blifvit föranledda» *.
Det är emellertid så långt ifrån, att L. tror sig
härmed hafva utan vidare löst det ifrågavarande problemet
eller därifrån hafva aflägsnat alla svårigheter, att han tvärt
om bemödar sig att visa, att uppgiften med afseende på
rumsåskådningens psykologiska förklaring blir väsentligen
densamma i alla fall, vare sig att man därvid uttryckligen
ställer, sig på den rena idealismens — enligt honom i
metafysiskt hänseende enda hållbara ståndpunkt — eller att
man — såsom han själf för beqvämlighetens skull för till-
* Metaph. ss. 543—4. Med. Psych. s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
