Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rembrandt i Nationalmusèum, af G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 REMBRANDT I NATIONALMUSEUM.
det kända faktum, att man icke af R:s pensel känner
någon enda bild, som afser ett rent historiskt innehåll, utom
den, hvarmed han firade den Westfaliska freden (1648), och
denna är en allegori! Äfven i fråga om andra taflor af
Rembrandt, hvilkas ämnen traditionen velat finna i den
nyare historien eller annorstädes, har man till slut
hänvisats till bibeln, hvilken är den källa, hvarur han i
allmänhet hämtat sina ämnen, fast han ger dem en mycket fri
holländsk tolkning. En annan tysk kritiker (den anoilyme
författaren af den lilla förträffliga textboken till »Seemanns
Kunsthistorische Bilderbogen») vill finna ämnet hämtadt ur
»Makkabäernas böcker» utan att dock uppge något särskildt
ställe. »Ziskas» figur påminner oss lifligt om åtskilliga
öfverstepresten rabbiner och dylika personer i Rembrandts
raderingar. Möjligen skulle man nu i honom kunna se den
judiske hjelten Judas Maccabeus, som förde sina landsmän
till seger mot hedningarne, »beskärmade sin här med sitt
svärd», drap Apollonius och »tog hans svärd, det han sedan
förde i alla sina lifsdagar» ; eller kanske hällre hans fader,
den »ypperlige och väldige presten» Matathias, som på sin
höga ålderdom förmanade sina söner att »blifva med allvar
vid lagen» och hämnas på hedningarne, såsom han sjelf
förut gjort (Makkabäernas I Bok, 2 och 3 kap.). Men, vi
medge det, någon tvingande likhet mellan taflans detaljer
(hufvudfiguren synes t. ex. vara enögd) och berättelsen finnes
icke. En annan sak är, om man ens behöfver vänta en
sådan hos Rembrandt? — Taflan har ansetts härstamma från
Rembrandts sista tid († 1669); Bode tror den vara målad
tidigare, omkring 1654. Detta må stå för hans räkning.
Till sist erinra vi om de dyrbara handteckningarne af
Rembrandt i Nationalmuseum, hvilkas värde Bode skattar
ändå högre än oljemålningarnes.
G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
