Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. 167
tionella, efter skilsmessan från Danmark i många hänseen-
den fritt utvecklade tal- och skriftspråket (dansk-norskan),
på hvilket dessutom redan en rik litteratur uppblomstrat,
— en omständighet af afgörande betydelse för dess fram-
tid. Långt mindre, än det påstås af det norsk-norska målsträf-
vets förfäktare, står förnorskningspartiet fientligt mot detta.
Tvärtom har det städse kraftigt framhållit nödvändigheten
af att i norskhetens intresse flitigt begagna sig af de till-
flöden, som bygdemålen äfvensom gammalnorskan (»old-
norsk») erbjuda, för att dymedelst förkofra det gemensam-
ma modersmålet i en för detsamma naturlig riktning. Vi finna
lätt, att det dansk-norska partiet alldeles ej har i sigte några
mera våldsamma åtgärder än dem, som Stjernhjelm, Spegel
m. fl. begagnat i afseende på vårt eget språk för dess ut-
veckling i fosterländsk anda. Betraktar man saken närmare,
inser man likaledes lätteligen, att förnorskningspartiet up-
penbarligen ej afser att (såsom landsmålets män) på ett mot
all historisk utveckling stridande sätt skapa ett språk af en
mängd från alla håll sammanletade element, — många af dessa
utan inbördes sammanhang, — utan ansluter sig till en faktisk
rörelse, hvilken, dess åtgörande förutan, redan länge af sig
sjelf fortgått. Det är nemligen en obestridlig sak, att det
från Danmark öfverförda språket, ifrån att vara en, visser-
ligen af lokala egendomligheter starkt färgad, dialekt af
det sydskandiska idiomet, utvecklat sig till allt störré frihet
och individualitet. Skriftspråket har allt mer, påverkadt af
det bildade talspråket, detta åter påverkadt af dialekternas
skiftande rikedom i afseende på ordförråd och ljudförhål-
landen, frigjort sig från det danska regeltvånget. Man har
börjat att i Norge ej längre erkänna den danska klassici-
teten såsom äfven norsk klassicitet. Redan Norges första
folkskald, den ofvannämnde Petter Dass, skydde ej att,
ehuru han skref på dansk-norska, rikligen använda rent
norska ord och former. Detsamma gäller i någon mån om
Holberg och Wessel, genom hvilka åtskilliga norvegismer
t o. m. vunnit insteg i danskan och der qvarstannat. I -
ännu högre grad fingo de nationella malmtillgångarne släp-
pa till af sitt innehåll, sedan Norge vunnit politisk sjelf–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
