Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några iakttagelser med anledning af den nynorska språkrörelsen, betraktad från svensk synpunkt, I. II, af R. Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT.
ständighet. Särskildt i skildringar af den norska naturen
och folklifvet röjer sig tidigt en specifikt norsk ton och
språkfärg. Så hos Mauritz Hansen (d. 1842), en af de
förste, som bidragit till skapandet af en sjelfständig norsk?
litteratur. Det påbörjade fosterländska verket fortsattes af
sådana män som Wergeland, Welhaven, N. R. Östgaard,
H. Meltzer, E. Sundt, Asbjörnsen, Å. Munck, Bj. Björn-
som, H. Ibsen m. fl., med den påföljd att Norge i närva-
rande stund eger både en litteratur och ett språk, som hög-
ljudt vittna om dess sjelfständiga ståndpunkt i förhållande
till de öfriga nordiska folken. Denna frigörelse har inga-
lunda gått för sig i lugn och ro. Det dansk-konservativa
lägret i Norge, som blir allt mera fåtaligt (n. b. det i språk-
ligt hänseende konservativa), för att ej tala om målsträfs-
folket, har gjort allt för att försena utvecklingen. Af obe-
fogad fruktan att med språket nödgas afsvärja den danska
kulturen och bryta med hela den förflutna utvecklingen
hafva danskvännerna föredragit att finna sig i de främman-
de ledbanden. Svårast föll det sig i Danmark att hålla
god min vid utsigten till en stundande skilsmessa äfven i
litterärt hänseende, den hotande följden af den nynorska
emancipationen. Man försökte i det längsta förneka skil-
naden mellan danskan och norskan, och ännu 1842 kunde
C. Molbech tillåta sig att besvara en af Karl Johan fram-
stäld förmodan om likheten mellan de bägge språken med
dessa ord: »Med Deres Majestets Tilladelse, Skriftsproget
er 1 begge Lande aldeles det samme» (Molbeck, »Lund,
Upsala og Stockholm i Sommeren 1842», s. 169). Kraften
af detta yttrande förringas dock af en mängd dermed sam-
tidiga uttalanden i motsatt riktning inom den danska litte-
raturen. Tidt och ofta förspordes nemligen klagan öfver
+ Det bör fasthållas, att i denna uppsats orden norsk och mynorsk
(om litteratur och språk) användas i samma betydelse som damsk-norsk
(hvars. begrepp här ofvan närmare bestämts). För att beteckna målsträf-
varnes »norska» språk bruka vi det vedertagna uttrycket landsmålet (aasen-
"ska landsmålet), hvilket nu en gång vunnit burskap, ehuru det för oss
svenskar är litet vilseledande, alldenstund vi med »landsmål» vanligen be-
teckna dialekternas mål, hvilka åter af norrmännen benämnas »bygdemåb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
