Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Stat och kyrka i deras inbördes förhållande, af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJ
STAT OCH KYRKA I DERAS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE. 335
ännu har intet, som varit underkastadt mensklig förmedling,
framträdt med ens fullfärdigt på vår jord.
Det är egendomligt att iakttaga, huru som de båda kyrko-
politiska system, hvilka ända in i nyare tider med så godt
som oinskränkt magt hafva beherskat kristenheten, i trots
af den grundväsentligt olika ställning, hvilken de sinsemel-
lan intaga till sjelfva hufvudfrågorna, samfäldt leda sitt ur-
sprung från Konstantini tidehvarf. Ja, menskligt att döma,
ser det nästan ut, som om den skenbart så obetydliga om-
ständigheten, att nämnde kejsare kom att flytta sittr esidens
från Tiberns till Bosporens stränder, af lätt insedda orsaker
framkallat så väl byzantinismen som papalismen, så väl det
stränga statskyrko- som det stränga kyrkostatssystemet:
Det är icke vår afsigt att här söka ingå på någon, om
än så kortfattad, skildring af dessa företeelser, sådana de
historiskt hafva framträdt, så mycket mindre som vi i så-
dant fall endast skulle se oss nödsakade att framdraga all-
mänt kända sakförhållanden. Blott så mycket må här vara
sagdt, att så väl det ena systemet som det andra, så väl
det system, hvilket förlägger kyrkans tyngdpunkt till staten
eller rent af yrkar på kyrkans uppgående i staten, som ock
det system, hvilket tvärt om förlägger statens tyngdpunkt
till kyrkan eller rent af yrkar på statens uppgående i kyr-
kan, en gång för alla genom de verkningar, de hvar på
sitt håll frambragt, oåterkalleligen torde hafva fält sin egen
dom. Eller skulle månne i detta afseende ännu någon oviss-
het kunna vara rådande? Skulle verkligen en teori sådan
som byzantinismen, hvilken, strängt följdrigtigt utförd, leder
och historiskt har ledt dertill, att för ett rikes invånare en
tronvexling i sig inneburit en trosvexling, en hofteologi
faststält den gudomliga nådens och salighetens ordning, på
allvar kunna rättfärdiga sig inför ett ärligt tänkande, ett
icke alldeles till döds slaget samvete? Och åter, skulle det
å andra sidan kunna vara en hårsmån bättre bestäldt med
en teori sådan som papalismen, hvilken i full öfverensstäm-
melse med sina en gång antagna grundsatser visat sig i
stånd att förfärdiga en text, sådan som den i nådens år
1302 af Bonifacius VIII utfärdade beryktade bullan >»Unam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
