- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
274

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274’

literatur.

främmande ool i Swenskt taal, så slå de alarm ginast Samtåcke
om de få si ett I^atinst eller Fransyst oohl i en Swensk Skrift,
är däd strax en förargelseklippa; kalla cläd glimmande tallgklimp
i en blookorf; De främmande Orden, som Sweije har nu reda
häfd på, kan man inte meer taal’ åt; den arbetar fåfängt, som nu
wil häf ut alle främmande ord ur swenskan». Ock en svensk
må icke känna sig sårad af dessa nationaliserade främlingar i
språkets rike; de äro inga inkräktare, ty »Swerje kan skryta däraf,
at ingen främmande Potentat mäd väpnat hand har där-infördt
någo nytt språk, som i Frankrijke, Spanien ok Ängeland etc har
skedt. Rom har mehr mått respectera Göthar ok Swänskar än
brafwera dem». De hafva snarare kommit på den fredliga
samfärdselns väg och äro i de flesta fall att anse som en vinst for
språket; dock vill han icke för framtiden öppna dörren på vid
gafvel för dylika utländska emigranter: »at slänga där in nu alle
främmande ord, är icke anständigt, så framt de icke ha någon
god recommendation, utan meer framdraga wåre egne, somlige
gamble, somlige nye, somlige gemeene, somlige rare, somlige i
egen bemärkelse, somlige metaphorisk». Han har här
framhållit svenska fornspråket och landsmålen såsom hufvudkällan, då
det gäller att öka språkets ordförråd,. och ännu uttryckligare
häfdar han deras rätt, i det han mot dem, som med förnämt förakt
se ned på alt svenskt, riktar de skarpa orden: »Skäms du icke
at lefwa af Swerjes jord ok likväl.dyrka främmande språk. Du
säger däd är fagre, iag säger: hielp’ til at upöfwa ditt egit, så
blijr ded så vackert som andre». Ty »kan en frisk ok stark
bonddräng tas från Plogen ok blij soldat, kan ske ok Capteen ok
Öfwerst, hwij skal icke ett gott swenskt ool hämtas til den wackre
werden?» Han meddelar därefter en rikhaltig lista på ord, som
han önskar upptagna i skriftspråket, och bland dessa träffar man
åtskilliga, som af bruket sedermera blifvit adlade och nu ega
fullgod klang, såsom tryta, ökänd\ kos, öm, underskön; för att
sistnämda ord lättare må upptagas i bokspråket, föreslår han, att
»På Swenska kan dä här Under, miraculum, skrifwas mäd stoort
U, at man icke menar en underskön jomfru af præposition
under, sub.»

Till sist må anmärkas, att man i C. äfven finner en modest
förespråkare för ///-reformen, i det han frågar »Om man icke i
Booken må sättja til Läsaren ni, chr, ok äfven i taal, ok icke du^
dig? Eij heller »min Herre», besynli til ens gelijke; däd ene för
groft, däd andre för miukt». Att detta tilltalsord redan på 17
ootalet lyckats vinna anhängare, ser man hos Sahlstedt, som i sin
grammatika af 1769 yttrar om 2:dra personens pronomen: »som
detta gnällande / är obehagligt, och låter lika med præposition 7,
in: har man begynt att säga Ni: hwilket ock så wäl af dagligt
tal, som af högres myndighet i skrifwande, är befåstadt».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free