Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DON JOSÉ ECHEGARAY. 409
pelse, med mycken fanatism, finnes där mycken sann och
djup religiositet. Religionen ingår så i det dagliga lifvet, att
man icke finner det onaturligt, om man ständigt påminnes
om densamma äfven på teatern. Vår Herre har for oss
blifvit en mer eller mindre främmande personlighet: vi
förundra oss kanske icke ännu öfver, att man fortfarande talar
om honom i kyrkorna, men att man skulle behandla en religiös
fråga på teatern, det är något, som stöter den moderna
uppfattningen altför mycket för hufvudet. Det är visserligen sant,
att man mot en sådan uppfattning kunde åberopa V. Sardous
»Daniel Rochat» och Paul Deroulède’s för ett år sedan
utkomma »la Moabite»; men den som läst dessa pjeser och
känner det nuvarande Frankrike, skall erkänna, att det är
mindre en religiös, än en social och politisk fråga, som i dem
behandlas. Ibsens «Brand» skulle också kunna vara ett bevis
mot vårt påstående, men Brand är icke skrifven för att
uppföras.
Nej, utom Spanien äro religion och teater fullständigt
frän hvarandra skilda. I Spanien tvärtom. Och det är också
naturligt. Vår kristendom, där kristendom finnes, är mera
en förståndskristendom, under det spaniorens hufvudsakligen
är en känsloreligion. På den sista tiden hafva emellertid alla
vårt århundrades religiösa tvifvel äfven börjat vakna i
Spanien. Tviflens, både de ärliga och de falska tviflens, stormar
hafva alt för länge och alt för mäktigt ilat fram öfver det
öfriga Europa, för att icke någon vindflägt också skulle tränga
in i Spanien. Denna vindflägt börjar där nu i sin ordning
att växa till , storm. Ingenting är intressantare än att ur
denna synpunkt studera det moderna Spanien. Därför
erbjuda också de spanska dramer, som uppställa ett religiöst
problem ett särskildt intresse. Och sådana hafva sedan 1874
en eller annan gång framträdt. Jag skall redogöra för ett.
Det är El delo 6 el stulo (Himlen eller jorden), som för ett
är sedan uppfördes i Madrid. Det är af samma författare,
som skrifvit »El nudo gordiano». Echegaray har skrifvit ett
annat, till hvilket jag återkommer.
I «E1 cielo ö el suelo» är handlingen förlagd till vår tid.
Hufvudpersonen Pablo är en svärmisk natur, en ung man, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
