Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 FÖRSVARSFRÅGAN. H
L
*
Föralagets allmänna karaktär.
Ofvan har nämts, att komitén redan vid sitt tillsättande
af regeringen fiek i uppdrag att arbeta på grundvalen af
landtmannen år 1878 afgifna förslag. Detta ville med andra
ord säga, att Sveriges krigsmakt enligt den nya
härordningen skulle bestå af stam, genom frivilligt aftal anskaffad, och
beväring. Stammen skulle dock ej få vara indeli> ty
indelningsverkets upphäfvande har, såsom man vet, på senare tider
vid fråga om försvarsväsendets ordnande blifvit uppstäldt
såsom ett conditio, sine qua non, af de politiskt maktegande inom
landet. Understöd vid detta yrkande har dessutom icke
saknats från det militära hållet, hvarifrån indelningsverket
såsom försvarsinstitution tämligen allmänt förklarats vara svagt
och otidsenligt. Längre har emellertid ej enigheten sträkt
sig emellan fackmän och icke fackmän, ty vid frågan om
försvarsväsendets klädande i nya former hafva väsentligen olika
förslag framstälts. De förra hafva i allmänhet åstundat en
ren och oblandad tillämpning af den allmänna värnpliktens
princip, sådan den förekommer i de flesta andra europeiska
land; de senares yrkande däremot hafva, åtminstone alt
sedan 1875 års riksdag, gått hufvudsakligen i den riktning, det
nya förslaget representerar, d- v. s. pekat mot systemet
värf-vad stam och beväring. Man har trott sig genom tillämpandet
af ett sådant system vinna två fördelar: att fa bygga på en
grundval, liknande den, hvarpå vår nuvarande härordning
hvilar, och att kunna inskränka den allmänna personliga
pliktens utgörande till ett minimum. Man är nämligen af den
åsigten, att den enes fullständigare utbildning och färdighet
skall upphjälpa bristerna i, detta afseende hos den andre.
Riktigheten af denna uppfattning har väl af mången varit
starkt betviflad och får väl alt fortfarande anses såsom
obevisad, men gäller dock på mer än ett håll såsom en trosdogm,
den där icke far dragas i tvifvelsmål.
Åsigterna om systemet må emellertid vara hvilka som
hälst, nekas kan ju ej, att det i sig innesluter en viss grad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0011.html
