Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf II Adolf,
en minnesbild.
Tal, hållet i Lunds universitets nya aula
d. 6 november 1882
af
Martin Weibull.
Nyss firade vi i denna sal, der vi nu åter samlats,
invigningen at denna stolta bygnad, som Sveriges konung och Sveriges
folk rest åt svensk vetenskap. Samtiden trängde oss dervid
liksom mera nära, då vi här, i studiernas stilla hem, sågo konungen
och fursten af Oskarsnamnet och så många af dem, hvilka
uppbära vår tids Sverige. — I dag är det Sveriges ungdom,
dess unga framtid, som begär plats för Sveriges stora minnen. *)
För dem vilja vi i dag taga den i besittning, denna vetenskapens
riddarsal, som den svenska samtiden bygde. Med Sveriges
stora minnen och åt dem vilja vi ånyo inviga vår
samtids verk, och i ett enda helga vi det då åt dem alla,
när vi här i denna qväll begå minnet af honom, som en gång
skref sitt och Sveriges namn oupplösligt tillsamman på
verlds-häfdens himmel och hvars stjerna evigt tindrar der, klar och
orubblig, som polens stjerna öfver Norden.
Ty i dag är Gustaf Adolfs dag. Ett nytt halfsekel, det
femte, har lagts till dem som förlidit, sedan Sverige sist
högtidligen uppkallade för sig den störste svenskens minne.
I dag fira vi det åter: det svenska folket har rest sig att
fira det. Ännu efter århundraden har det visat sig, att in-
*) Det var den akademiska ungdomen, som anställde Gustaf Adolfs
festen i Lund; talet hölls å ungdomens vägnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
