Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURBRKF.
miska afdelningar, som modifieras. Nu måste emellertid en vers
få en i grunden olika karaktär, alt efter som de fötter, hvaraf
den är bildad, äro inbördes sidoordnade eller underordnade,
brukas såsom monopodiska eller dipodiska, och Recke genomför
därför med stor skarpsinnighet och skicklighet den mycket svåra
nndersökningen om dipodiens användbarhet och betydelse i våra
olika versmått samt slutar sedan denna första del med en
fullständig öfversigt af samtliga de danska versmåtten, ordnade efter
de konstituerande versfötterna och efter dessas dipodiska eller
monopodiska bruk.
Om någon skulle finna detta litet väl enkelt och själfklart,
så visar den andra, speciella delen i en lång följd af glänsande
specialundersökningar, att dessa lättfattliga principer dock äro
tillräckliga att lösa de finaste och svåraste metriska problemer. Här
blott ett enda exempel! När man i afgjordt jambiska verser kan
träffa på enskilta till utseendet rent trokaiska, när man i
kämpavi-san t ex. finner de vanliga fyra jamberna aflösta af versrader
med schemat — w — ^— w —, månne detta då ej omstörtar
grund-åtskilnaden emellan stigande och sjunkande rytm, och gifver det
icke rätt åt de äldre metrikerna, när de i många fall låta det
förhållandet, att en begynnande tesisstafvelse tillfogas eller
bortkastas, vara någonting tämligen likgiltigt, som icke förändrar
versens karaktär? Recke svarar med att beteckna dessa förmenta
trokéer såsom ett koriambiskt derivat. Han visar, att koriamben
(— w —) till sin inre byggnad består af en enda arsisstafvelse
och en anapest, att den företräder icke en enskild jamb utan en
dipodi och att örat fordrar den fördubblade tesis i andra
versfoten såsom ersättning för den bortkastade begynnelsetesis. [Der
staar et Slot i Vesterled, Tækket med gyldne Skjolde]. Men nu
kan denna ersättning skjutas tillbaka till tredje, ja till fjärde foten
[t ex. Tusind Mark af dei röde Guld, eller Du skalt aldrig
rejsc den Sti\ hvadan vi altså få formerna:
1. —, ^ —* | w —, w —, den jambiska grundformen,
2. —, ^ — | v^ —, w —, koriambisk ombildning,
3. —, v-/ — I w —, ^ —, sekundärt koriambiskt derivat,
4. —, w —, ^ — I v-/ v,/ —, tertiärt dito,
och härtill ansluter sig nu såsom kvaternär koriambisk form den
omtvistade versraden — w — v^ — —, som alltså icke må
fattas såsom trokaisk (— ^, — ^ | — w, —) utan såsom
«antijam-bisk» (—, — | ^ —, ^ —) och som således, långt ifrån vara
en lätt och likgiltig förändring, visar sig vara den sista och
dristigaste lejjen i en lång utvecklingsserie. För öfrigt kan där tagas
ett steg vidare. I ett jambiskt-backiskt versmått; sådant som
ni-belungenversens, kunna själfva dessa koriambiska former åter
ombildas i och genom backier, så att den ursprungliga halfraden
—, ^ —, v^ — x-/), utan att rytmen därpå lider det minsta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
