Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR BREF.
I 61
gång begagna engelska. *) Vi hafva här ingen anledning att
närmare inlåta oss på Spencers etik. Jag anmärker blott, att
Giellerup följer sin mästare genom eld och vatten, utan att
undersöka, huruvida det ändå icke i stället för ärftligheten kunde
vara den genom uppfostran och medveten tradition bestämda
kampen för tillvaron, som vi hafva att tacka för hvarje framsteg i
kultur, och utan att skygga tillbaka för Spencers kuriösa drömmar
om dessa framtidens människor, som skola födas dygdiga och
hvilkas fullkomliga samhällsskick redan nu bör vara den högsta
normen för alla etiska bestämningar. Man är honom tack skyldig
för alt det intressanta material, som han har hämtat på sin
Eng-landsfard, men en själfständig åsigt eller ens en någorlunda fri
kritik af förebilderna må man ej här söka.
Om man erinrar sig, att den literära vänstern ideligen påstår,
att endast i dess leder finnas den literatur, som lefver, och de
män, som verkligen arbeta, så tager sig onekligen dess manifest
•Arvelighed og Moral» något fattigt ut bredvid Feilberg, Wilkens och
Recke. Och ännu underligare blifver resultatet, när man ser
tillbaka på en längre följd af år. Nutidens religiösa brytningar
hafva uti vår literatur på många olika sätt yttrat sig i oppositionell
riktning. Goldschmidt — ty äfven här är det det äldre slägtet,
som står med palmen i händerna — har uti sin nemesislära gifvit
den moderna världsåskådningen ett oaktadt alla poetiska tillsatser
uti sin kärna rent och ädelt samt fullt originelt uttryck. D:r
Höffding, d:r Kroman (hvars disputation «Problemet om Sjælens
Existens» hör till de fullvigtigaste filosofiska arbeten, som vi ega)
och d:r Wilkens hafva, lika fria från dogmatism som från radikal
partiensidighet, i strängt vetenskaplig anda behandlat de vigtigaste
etiska och religiösa frågor, och slutligen hafva vi våra äfven i
Sverige väl bekanta nyrationalister: Magnus Eirikson (död 1881),
Th. Faber och pseudonymen Theodorus. Men den literära vänstern
då? Ja Georg Brandes har ju aforistiskt sysslat med religiös
polemik, ehuru i större utsträckning egentligen blott i första delen af
sina «Hovedströmninger». Sedan har han med full rätt åtnöjt sig
med att indirekt arbeta för en friare åskådning och på det hela
hållit sig inom det område, som hans ensam stående kritiska
begåfning anvisade honom. *) Och för öfrigt? Ja en hel liten skara
af unga män har under flera år, oftast i efemera tidningsartiklar,
försäkrat oss, att vi andra alla lågo «insöfda i en religiös spiritua-
*) Dock har D:r Höffding med sin skrift «Om den engelska filosofien
i vår tid» i flera stycken kommit i förväg för Giellerup.
**) Ännu i år har han med sin ypperliga karaktäristik af
Schack-Staffeldt (i Schack-Staffeldts Digte ved F. Liebenberg) tillagt en ny led
till sina innehållsrika studier öfver vår literaturs historia i detta århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
