Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literatör.
Ibsen och äktenskapsfrågan, af Robinson. Stockholm,
Hægg-ström, 1882. N:r 5 af serien I tidens frågor, populära
framställningar utgifna af L. H. Åberg.
«En ny djärf bok, det klaraste af alla Ibsens skådespel och
närmaste anledning till denna uppsats, hade på några månaders
färd öfver Europa förvärfvat sin diktare ännu ett hedersnamn till
alla hans föregående: »qvinnans skald». Meningen med dessa
blad, som till stor del legat färdiga redan i två år, vore nu–-
att ur denna enda synpunkt skärskåda så väl i korthet den
fräjdade diktarens äldre verk som ock något utförligare Et
Dukke-hjerna — Med dessa ord anger Robinson själf planen för det arbete,
hvars titel läses här ofvan.
Många gånger har mot Ibsen riktats det klander, att han blott
nedrefve utan att uppbygga, blott sönderslete utan att försvara.
Robinson vill bestrida rättmätigheten af detta klander. Han yttrar,
att af dem, hvilka noga känna såväl hela innehållet af Ibsens
dikter som de uti dem belysta frågor, skulle kunna uppvisas, att
«om både religion, politik och annat» sanning blifvit af Ibsen
positivt framstäld. Men Robinson lemnar en sådan allsidig utredning
åt andra. Själf inskränker han sig helt och hållet till att granska
Ibsens betydelse såsom »qvinnans skald», eller hans behandling af
hvad Robinson kallat »äktenskapsfrågan». För att icke missförstå
Robinson bör man tvifvelsutan lägga noga märke till denna
bestämdt medvetna och tydligt uttalade begränsning. Han håller sig
nämligen så strängt till det angifna ämnet och fördjupar sig däri
med sådan ifver, hängifvenhet och tro på dess utomordentliga vigt,
att en läsare måhända lätt nog torde få den föreställningen, att
Robinson ville framhålla »äktenskapsfrågan» såsom det allena
herskande grundtemat för Ibsens hela författareskap eller såsom den
enda synpunkt, från hvilken insigt i dess betydelse kunde vinnas.
Att en sådan ensidighet dock icke ligger i Robinsons mening, äfven
om han af hänförelse för sitt ämne ibland förmås att t. ex. kalla
den »alla frågors fråga» för Ibsen o. s. v., det lärer emellertid få
antagas på grund af hans bestämda yttranden om sin uppgifts be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
