Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
71
han än gäUer för att vara, har han likväl det bästa hopp, den
största tillit till det nya lif, som skall framkallas af olyckorna*.
Hari skulle visserligen Robinson af alt hjärta instämma; men för
honom är uppenbarligen tillika denna »historiska optimism» och
»moraliska uppfattning» just det han skattar högst hos Ibsen. I
sammanhang härmed må erinras om det yttrande af Robinson, att
det djupaste religiösa allvar egnats åt framställningen «Et
Dukke-hjem». Detta bekräftar, hvad som för Öfrigt är tämligen påtagligt
af hela andan i Robinsons bok, nämligen att han funnit Ibsen
lika litet hafva öfvergifvit det religiösa som det moraliska
åskådningssättet. Det är sant, att lika mycket som i några af Ibsens
äldre stycken den religiösa frågan trädde i förgrunden, lika
fullständigt synes den i de senare vara undanskjuten från direkt
behandling; och troligen finnas de, som häri se ett bevis, att Ibsen
vuxit ifrån eller, såsom det kanske skulle heta, «höjt sig öfver» sitt
förra religiösa åskådningssätt. Till desse hörer emellertid icke
Robinson; och är det än lika gagnlöst som förmätet att söka i detta
afseende bevisa något om Ibsens personliga öfvertygelse, så mycket
torde dock vara klart, att, om det är hans alt bestämdare
framträdande hufvudsak att ställa den enskilda människan allena inför sitt
samvete, så syftar i hvarje fall hans arbete till den enda punkt,
där den religiösa frågan kan blifva allvar, den enda punkt, där
det är tänkbart att människan kan möta sin Gud.
Anmälaren har med det anförda velat påkalla uppmärksamhet
och intresse för Robinsons bok genom att söka efter sin
uppfattning framställa de allmännaste grunddragen i det åskådningssätt,
hvarpå Robinsons tolkning af Ibsen stöder sig. Det förtjänar
säkerligen anbefallas åt den tänkande allmänheten att taga kännedom
om de många sinnrika enskildheterna i denna tolkning. Såsom
ram för densamma lemnar det anmälda arbetet en summarisk
redogörelse för Robinsons egna tankar i kvinnofrågan i dess
allmännaste omfattning och för denna frågas behandling i verldsliteraturen
Om bokens värde i dessa hänseenden har anmälaren icke tilltrott
sig att fålla något omdöme, och utrymmet torde icke tillåta något
försök till noggrannare redogörelse för dess innehåll härutinnan.
Till slut må endast erinras, att det icke nu är första gången
Robinson fram träd t § för allmänheten såsom författare rörande
kvinnofrågan. Hans för några år sedan därom utgifna vidlyftigare arbete
med den något dunkla titeln «Protestantismens Mariakult» torde
hafva funnit jämförelsevis få läsare, men lärer hafva varit föremål
för detta fåtals varma intresse. För hvarje vän till det nämda
äldre arbetet torde den nu anmälda nya boken innefatta den
angenämaste anledning att lyckönska författaren till den lysande
seger han redan nu vid sitt andra framträdande inför allmänheten
visat sig hafva vunnit äfven de högst betydande svårigheter i
afseende å framställningens form, hvilka vidlådde ^Protestantismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
