Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
SVENSK FILOSOFI.
framträda hos både den ena och den andra. I fråga om
Geijer bör icke lemnas obemärkt, att förf., såsom oss synes
med rätta, motsätter sig den åsigt, enligt hvilken .Geijers s. k.
affall skulle innebära en fullkomlig brytning med hans
föregående lifsriktning, och betraktar detsamma såsom i synnerhet
föranledt af hans historiska studier och uppmärksamma
betraktande af de samtida politiska, religiösa och moraliska
rörelserna hos den europeiska mänskligheten i det hela och
särskildt i vårt fädernesland.
I behandlingen af den tyska filosofien kan förf:s uppgift
så till vida anses hafva varit lättare än vid behandlingen af
den svenska, som den förra redan förut har af framstående
tyska författare såsom J. E. Erdmann och K. Fischer, blifvit
utförligt och på ett förtjenstfullt sätt framställd. I hvad mån
förf. rådfrågat dessa sina föregångare är dock svårt att af
hans framställning sluta sig till; så mycket är tydligt, att han
till dem förhåller sig fullt sjelfständigt och grundat sin fram.
ställning hufvudsakligen på grundliga studier af Schellings
egna verk. För öfrigt har hr Nyblæi uppgift äfven i denna
del af hans arbete i viss mån varit en annan än de nämnde
författarnes; för honom var näml. behandlingen af den tyska
och öfver hufvud den utländska filosofien endast det
nödvändiga underlaget för behandlingen af den svenska; han hade
alltså att visa, dels den allmänna inverkan, som den förra
utöfvat på den sednare, dels äfven om och i hvad mån den
svenska filosofien har intagit en sjelfständig ställning samt
möjligen, äfven anticiperat en och annan åsigt, som först
sednare blifvit uttalad inom den tyska. I sistnämnda hänseende
af vigt är en anmärkning, som förf. gör i den andra af de
bilagor, som åtfölja den sist utgifna afdelningen af hans verk.
Författaren visar här, att Höijer redan i en 1795 utgifven
skrift uttalat den tanke, som Schelling först 1797 uttalade i
en i Fichtes och Niethammers journal införd uppsats och sedan
ytterligare utförde i sitt år 1800 utgifna System des transcen
dentalen Idealismus — att näml. objektet icke mindre än
subjektet är med nödvändighet innehållet i den ursprungliga
handlingen. Då det var genom denna tanke, som Schelling
gick utöfver Fichte och gjorde ett slut på den hos denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
